Byggprojektet i Boden går under namnet Nanna. Vi berättade för en tid sedan att det är problem med finansieringen, något som gjort att bygget stått still en period. Nu är det igång igen.
Aulis i Norr AB har skulder till staten på cirka två miljoner kronor. Den absoluta huvuddelen består av skatteskulder.
Företaget har också stora skulder till företag; lokala, regionala och nationella aktörer. De uppgår till flera miljoner. 23 av ärendena omfattar mål med utslag. Totalt närmare tre miljoner kronor har skickats för verkställighet, det vill säga indrivning. Fordringarna är dock betydligt högre eftersom inte alla fordringsägare har begärt verkställighet.
NSD har talat med två av de företag som drabbats och vilka konsekvenser detta fått för dem, se biartiklar.
Dessutom finns åtta pågående mål där det ännu inte finns något utslag. De omfattar i sin tur omkring 2,8 miljoner kronor, varav en utgör nästan hälften. Ett lokalt företag i fyrkantenområdet har ett krav på över 1 235 000 kronor.
Klart framgår dock att Aulis har betalat i många fall och de målen är därför avskrivna.
– Vi kommer kunna lösa de skulderna så fort vi får klart med en bättre finansiering. Skulderna uppkom på grund av att vi tappade finansieringen, men det är inte så enkelt när bankerna inte står för sina offerter, säger Patrik Larsson, projektledare på Aulis i Norr AB.
Han har tidigare förklarat att det blev tvärstopp när det slutgiltiga beslutet om låneutbetalning på flera miljoner skulle tas i bankens kreditkommitté i Stockholm.
– På grund av att det blev avslag har vi inte kunnat betala skulderna. Vi är små och har inte ett stort fastighetsbestånd, som vi kan belåna, utan varje byggprojekt är unikt. Så vi är beroende av att förutsättningarna som vi går in med från början gäller under hela resan, men så har det inte riktigt varit.
Patrik Larsson menar att det varken är ökade byggkostnader eller politiken som är den största boven, utan bankernas värderingar av projekten här i norr.
– Ja, byggkostnaderna har öka och visst kunde politiken stötta mera, men när bankerna har mer än dubbelt så höga avkastningskrav i exempelvis Boden jämfört med i södra Sverige så blir det svårt att räkna hem projekten.
Han förklarar att företaget använder sig av erkända värderingsorganisationer.
– Ändå värderar vissa banker projekten till hälften av våra värderingar. Om de sedan bara lånar ut drygt 50 procent av den värderingen mot för uppemot 80 procent på andra ställen så är det inte svårt att räkna ut att det blir problem, menar Patrik Larsson och tillägger, att när bankerna dessutom inte heller vill lämna bindande offerter, som i deras fall, innebär det en osäkerhetsfaktor som påverkat bygget.
Han poängterar att varje enskilt byggprojekt som företaget genomför måste bära sig själv.
– Så när vi tappar tio miljoner kronor i långsiktig finansiering då bygget nästan är färdigt, som nu, får det konsekvenser. Vi har fått förändrade förutsättningar och har därför ingen möjlighet att lösa det själva, säger Patrik Larsson och framhåller, att de har dialog med fordringsägare.
Han tycker det är tråkigt att de har drabbats.
– Det är jättetråkigt att det är så. Vi kommer att göra rätt för oss.