Under onsdagen arrangerade den norrbottniska tankesmedjan Norrsken ett nytt seminarium.
Den här gången fick mötesdeltagarna lyssna på och samtala med arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) och Susanna Gideonsson, fackförbundet Handels ordförande och valberedningens förslag till ny LO-ordförande.
Det blev så klart mycket tal om coronakrisens effekter på arbetsmarknaden.
"Det är en allvarlig situation. Totalt har drygt 80 000 personer varslats om uppsägning sedan 1 mars – ett historiskt högt tal", konstaterade Nordmark.
Det har skett en kraftig ökning av antalet inskrivna hos Arbetsförmedlingen. I slutet av maj uppgick arbetslösheten till 8,5 procent, eller 439 200 personer.
Det är förfärliga siffror. Men utan regeringens insatser skulle situationen vara betydligt värre.
Nordmark framhöll att det nya systemet för korttidspermitteringar spelar stor roll. Det kan ha räddat så många som 175 000 jobb, enligt Konjunkturinstitutet.
Både Nordmark och Gideonsson tryckte även på förbättringarna i A-kassan, som innebär att fler klarar av att betala sina räkningar och slipper gå till socialen för att klara försörjningen.
"Det är positivt att krispaketet gör det möjligt för personer som tidigare inte varit med i A-kassan att kunna få åtminstone grundbeloppet i ersättning om de förlorar jobbet", sa Susanna Gideonsson.
För den enskilde individen är det dessutom en enorm fördel att vara med i A-kassan jämfört med att tvingas gå till socialkontoret.
För den som vill få försörjningsstöd, det vill säga socialbidrag, väntar alltid en stentuff prövning av den egna ekonomin. I princip måste man först tömma alla sparkonton och sälja bilen, sommarstugan eller andra tillgångar.
Glädjande är också att fler nu ser vikten av att organisera sig fackligt. Enbart under mars fick Handels totalt 7 249 nya medlemmar. Siffran är fyra gånger högre än i mars 2019.
"Det märks att många är oroliga nu, och då söker man sig till trygga utposter", framhöll Susanna Gideonsson.
Så är det. När krisen slog ropade alla – inklusive de som alltid sjungit de fria marknadskrafternas lov – på statliga insatser. Då insåg plötsligt alla hur viktigt det är med trygghetssystemen och att samhället fungerar – att det finns sjukvård, fungerande läkemedelsförsörjning, A-kassa, socialförsäkringar, arbetsmarknadsutbildningar, arbetsförmedlingskontor och omställningsstöd för utsatta branscher.
Hur länge denna insikt kommer att hålla i sig är oklart. Men just nu är det tydlig medvind för arbetarrörelsens fackliga och politiska grenar. I den stora SCB-mätningen i maj fick Socialdemokraterna stöd av hela 32,2 procent.
Vi kan i alla fall hoppas att pandemin nu lärt människor att nya RUT-avdrag och jobbskatteavdrag inte är de viktigaste frågorna i dagens samhälle och att den kunskapen finns kvar ett tag framöver.
Coronakrisen har ju synliggjort ett antal brister i vården, äldreomsorgen, krisberedskapen och trygghetssystemen. De kommer inte att låta sig fixas av marknadens osynliga hand eller privatiseringspolitik.
Om Sverige vill lösa dessa problem långsiktigt så måste större offentliga investeringar gå före stora skattesänkningar. Till exempel kommer det inte att vara gratis att förbättra arbetsvillkoren för vård- och omsorgspersonalen – de som alla nu kallar för välfärdens hjältar.
"Vi behöver få svenska folket att avvisa lockropen om skattesänkningar som inte sägs kosta något, men leder till mindre välfärd, och stå emot den hetsande retoriken som leder till ännu större splittring", sa Stefan Löfven i valrörelsen 2018.
Det känns som ett budskap som borde vara högaktuellt även 2022.