Under 1990-talet var Gällivare förknippat med hög arbetslöshet, rivning av tomma lägenheter, industriell nedgång och kommunala besparingar. Det kändes grått och dystert. Hela samhället var på dekis.
I dag är Gällivare en helt annan värld. På kommunledningskontoret på Tingshusgatan talas det nu om nya jobb, utveckling och framtidstro.
Arbetslösheten är låg. Kommunekonomin är i gott skick. Enligt Rädda Barnen är dessutom Gällivare den kommun i Sverige som har lägst barnfattigdom.
När jag vandrar runt i samhället före mitt möte med kommunalrådet Birgitta Larsson (S) kan jag se hur det byggs för framtiden. Förändringarna är högst påtagliga och pågående.
- Nya Kunskapshuset, som samlar gymnasieskolan och vuxenutbildningen, invigdes 2020 och är inte vilken skola som helst. Den vackra byggnaden med unik arkitektur och inredning har redan fått flera fina utmärkelser – bland annat Guldstolen från Sveriges arkitekter.
- 2020 stod den nya is- och evenemangsarenan klar. Byggnaden är nästan helt i trä och i första hand avsedd för ishockey, konståkning och curling men kan också användas för konserter.
- I september 2020 fick idrottande barn, ungdomar och ledare flytta in i en toppmodern fridrottsshall. I hallen kan man utöva grenar som löpning, längdhopp, höjdhopp, kulstötning med mera.
- Inom några år kommer det nya multiaktivitetshuset att vara färdigbyggt. Det kommer att bli en anläggning som saknar motstycke i norra Sverige. I byggnaden som upptar ett helt kvarter samlas kultur, bibliotek, badhus, ungdomslokaler och inomhusidrott.
- Nya bostäder växer upp som svampar ur jorden – bland annat i det fjällnära området Repisvaara. Människor får chansen att bo nära naturen bara några kilometer från centrala Gällivare.
- På tomten mittemellan kommunhuset och Grand Hotell färdigställs just nu trygghets- och seniorbostäder för att skapa fler alternativ för de äldre i kommunen.
När jag träffar Birgitta Larsson över en kopp kaffe i kommunhuset berättar hon dessutom att det nu tas ytterligare steg skapa ett attraktivt och växande samhälle.
"Vår utveckling liknar det som sker i Skellefteå. Den gröna omställningen skapar nya möjligheter", säger kommunalrådet.
Hon pekar på de enorma investeringar som görs i kommunen, främst av LKAB men också Boliden, Svenska Kraftnät och andra.
Enbart LKAB ska investera 400 miljarder kr i Malmfälten under 20 år för att ställa om till fossilfri produktion. Hybrit – samarbetet mellan LKAB, SSAB och Vattenfall för att tillverka stål utan kol – är ett jättelikt framtidsprojekt.
Larsson konstaterar att det är en utveckling som innebär att Gällivare, som idag har 17 500 invånare, kommer att behöva växa. Siktet är inställt på att Gällivare ska bli 20 000 invånare.
"Bland annat har vi lagt fast i detaljplanen att vi behöver skapa förutsättningar för ytterligare 1 200 nya bostäder, varav 10 procent på landsbygden", säger hon.
I spåren av industrins expansion växer också behovet av kommunal service och välfärdsverksamhet.
"Vi behöver fler förskoleplatser, lärare och anställda i vård och omsorg", säger hon. "Vi behöver fortsätta att skapa bra livsmiljöer som gör att familjer vill bosätta sig här. Det ska finnas aktiviteter efter jobbet och skolan."
Vidare trycker hon på att staten måste dra sitt stå till stacken och se till att infrastrukturen är i gott skick.
"Vi behöver dubbelspår på Malmbanan, fungerande flyg och vägar. Det behövs bättre mobiltelefonitäckning och tillgång till bredband. Det finns fortfarande många vita fläckar att täcka i en kommun som Gällivare", säger Birgitta Larsson.
Scenförändringen är remarkabel jämfört med hur det såg ut på 1990-talet. Den gamla kriskommunen har blivit ett samhälle med fantastiska möjligheter för jobb och industriell tillväxt. 2022 står Gällivare för det nya, moderna och hållbara.
Nu behövs inte statliga krispaket för att hantera arbetslöshet och utflyttning. Nu behövs tvärtom insatser för att underlätta den gröna nyindustrialiseringen.
Det ger också eko internationellt för det rödgröna kommunstyret. Nyligen nominerades Birgitta Larsson och kommunalrådskollegorna Henrik Ölvebo (MP) och Jeanette Wäppling (V) till en europeisk utmärkelse för nyskapande politik.
Allt detta borde också spela roll när kommunmedborgarna ska trava iväg till vallokalerna 11 september.
Oppositionspolitikerna i kommunfullmäktige kommer säkert att göra sina röster hörda och muttra om både det ena och det andra. Men i det stora hela framstår Gällivare som en kommun som är på rätt väg och som ett i grund och botten välskött pastorat.
Det borde finnas goda förutsättningar för att Gällivare kan förbli en S-ledd kommun även efter höstens val.