Under söndag och måndag möts socialdemokratiska kommun- och regionpolitiker från hela Sverige i Münchenbryggeriet i Stockholm för partiets så kallade välfärdsdagar.
Det är en samling som påminner om att Socialdemokraterna fortfarande är ett parti att räkna med, även om det blev högerregering efter riksdagsvalet 2022. Överlag gjorde S starka kommun- och regionval runtom i Sverige.
Efter höstens val återfinns S i styret av 12 av landets 21 regioner samt 155 av Sveriges sammanlagt 290 kommuner. Landets sju största kommuner (Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Örebro och Västerås) har samtliga en socialdemokrat som ordförande i sin kommunstyrelse.
Det visar att Socialdemokraterna har ett stort folkligt förtroende när det gäller de kommunala kärnverksamheterna (vård, skolor och omsorg). Något som även visar sig i opinionsmätningarna. Till exempel visar Novus marsmätning 2023 att väljarna anser att Socialdemokraterna är det parti som har bäst politik för äldreomsorgen, skolan och utbildningen samt sjukvården.
Således finns visst fog för att beskriva Socialdemokraterna som välfärdspartiet i svensk politik.
Följaktligen blir det också Socialdemokraterna som nu tar över ledartröjan i SKR (Sveriges kommuner och regioner).
Anders Henriksson (S), en rutinerad regionpolitiker från Kalmar, kommer att väljas till ny ordförande under SKR:s valkongress 21 mars – och tillsammans med C, MP och VP bildar S en ny stabil majoritet i SKR.
En av de frågor som han kommer att driva hårdast att det sker en värdesäkring av statsbidragen till kommuner och regioner.
Enligt SKR:s beräkningar har de generella statsbidragen från 2011 fram till i dag nämligen sjunkit avsevärt i värde, trots stora tillskott under pandemin. Pris- och kostnadsökningarna har urholkat statsbidragshöjningarna.
"Om de hade varit värdesäkrade hade de generella statsbidragen varit 25 miljarder mer än de är i dag", konstaterar Henriksson i en intervju i Aktuellt i Politiken.
Det är, som jag påpekar på NSD:s ledarsida 16 mars, något som borde föranleda åtgärder redan i regeringens vårproposition 17 april.
Om det inte sker en rejäl höjning av statsbidragen nu så står landets kommun- och regionpolitiker inför ett svårt val.
Antingen så tvingas de att skära i verksamheterna, vilket får som följd att det blir längre köer till sjukvården, ännu mer stressad hemtjänstpersonal och större barngrupper i förskolan. Eller så tvingas de att höja kommun- och regionskatterna mycket kraftigt, vilket slår extra hårt mot låginkomsttagarna och de som saknar marginaler.
Ingetdera är tilltalande.
I ett läge med stigande arbetslöshet och vikande konjunktur vore det dessutom smart konjunkturpolitik att ge landets kommuner och regioner ett ordentligt extratillskott.
Kommunala skattehöjningar och/eller personalnedskärningar riskerar att fördjupa nedgången i svensk ekonomi och skapa ännu värre problem på arbetsmarknaden.
Kort sagt: En snål politik mot kommuner och regioner riskerar att straffa hela samhällsekonomin mycket hårt. Och det är en utveckling som borde oroa även finansminister Elisabeth Svantesson (M) och hennes kamrater i den styrande högerkoalitionen i riket.
Hon har all anledning att lyssna på Anders Henriksson och den nya majoriteten i SKR.