Under onsdagen blir det utrikespolitisk debatt i riksdagen. 

Det börjar med att utrikesminister Tobias Billström (M) presenterar regeringens utrikesdeklaration, det vill säga målen och prioriteringarna för utrikespolitiken. Därefter debatterar oppositions- och riksdagspartierna.

Av högst begripliga skäl har diskussionen under de senaste åren kretsat kring det kommande Nato-medlemskapet. Men vid sidan av Nato och alla militära åtagande så finns också annat att tala om i utrikes- och säkerhetspolitiken. 

Ska Sverige vara att Nato-land som i likhet med Norge agerar som medlare i internationella konflikter eller som Danmark som har en generös biståndspolitik? Eller ska vi återupprätta den feministiska utrikespolitiken? Kort sagt: Vad ska Sverige göra och tala om i världen? Vilken är vår roll och identitet?

När Billström tillträdde som utrikesminister efter valet 2022 deklarerade han frankt att nu var det slut med den feministiska utrikespolitiken som bedrevs av hans socialdemokratiska företrädare (Margot Wallström 2014-2019 och Ann Linde 2019-2022).

Han hävde ur sig att den bara var en ”etikett” och bidrog till "en dålig utrikespolitik” (SR P1 morgon 19 oktober 2022). Antagligen ville han spela tuff och hård för att hålla sig väl med det sverigedemokratiska grabbgänget längst ut på högerkanten.

Men det skadar verkligen inte Sveriges intressen i världen att bedriva en politik på de internationella arenorna som är starkt förknippad med jämställdhet, stöd för kvinnors rättigheter, demokrati och andra mjuka värden.

Det blir dessutom inte mindre viktigt när Sverige inom kort blir fullvärdig medlem i Nato. Det är ytterst dessa värderingar och principer – vår demokratiska livsstil – som vi vill försvara.

Det finns heller inget som hindrar Sverige från att vara Nato-land och samtidigt bedriva en feministisk utrikespolitik. Det funkar utmärkt för Tyskland, Nederländerna, Kanada, Spanien och Frankrike.  

"Feministisk utrikespolitik går nu genom alla områden av Tysklands utrikespolitiska agerande, från humanitärt stöd till stabiliserande åtgärder, fredsuppdrag och utrikeskultur och utbildningspolitik", sa till exempel den tyska utrikesministern Annalena Baerbock när hon tillkännagav den nya politiken vid en presskonferens 1 mars 2023.

På samma sätt borde även Sverige kunna agera som Nato-medlem, i EU, FN och andra internationella sammanhang.

Det var ett dumt och ogenomtänkt beslut av Tobias Billström att skrota den feministiska utrikespolitiken.