När Tobias Billström (M) tillträdde som utrikesminister efter valet 2022 deklarerade han frankt att nu var det slut med den feministiska utrikespolitiken som bedrevs av hans socialdemokratiska företrädare (Margot Wallström 2014-2019 och Ann Linde 2019-2022).
Han hävde ur sig att den bara var en ”etikett” och bidrog till "en dålig utrikespolitik” (SR P1 morgon 19 oktober 2022).
Men det skadar verkligen inte Sveriges intressen i världen att bedriva en politik på de internationella arenorna som är starkt förknippad med jämställdhet, demokrati och stöd för kvinnors rättigheter.
Sådant blir dessutom inte mindre viktigt när Sverige blir fullvärdig medlem i Nato. Det är ju ytterst dessa värderingar och principer – vår demokratiska livsstil – som vi vill försvara.
I en debattartikel i Dagens Nyheter konstaterar även en grupp forskare att den feministiska utrikespolitiken inte var simpel "plakatpolitik".
"Den feministiska utrikespolitiken ledde till en kraftsamling, med fler jämställdhetsinitiativ och en rad nya insatser inom utrikespolitikens alla områden: utrikeshandel, internationellt utvecklingssamarbete, och säkerhetspolitik", skriver trion Ann Towns, Elin Bjarnegård och Katarzyna Jezierska i DN.
De ger flera exempel på hur Sverige påverkat.
Sverige har bland annat bidragit till att Kenyas statistiska centralbyrå tagit fram nationell könsdisaggregerad statistik (en förutsättning för att överhuvudtaget kunna bedriva jämställdhetspolitik), finansierat initiativ som tillgodoser mäns och kvinnors olika behov efter fredsavtalet i Colombia och tagit fram analyser av utrikeshandelns påverkan på jämställdheten i världen.
Även biståndspolitiken fick ett starkare fokus på jämställdheten och kvinnors villkor i världens mest utsatta länder.
Vidare är det noterbart att många länder tagit intryck av Sverige.
Nederländerna, Spanien, Kanada, Luxemburg, Mexiko, Tyskland, Frankrike och Chile hör till dem som följt i Sveriges fotspår och gett sin utrikes- och biståndspolitik en tydlig feministisk inriktning.
"Feministisk utrikespolitik går nu genom alla områden av Tysklands utrikespolitiska agerande, från humanitärt stöd till stabiliserande åtgärder, fredsuppdrag och utrikeskultur och utbildningspolitik",sa den tyska utrikesministern när hon tillkännagav den nya politiken vid en presskonferens 1 mars 2023.
Vid flera tillfällen har Margot Wallström också prisats för sin banbrytande roll. Två exempel:
- 2017 tilldelades hon utmärkelsen ”Agent of Change Award” av FN-organet UN Women. ”Din ledarroll i att främja jämställdhet mellan könen och kvinnors rättigheter genom en feministisk utrikespolitik är en inspirationskälla för kvinnor globalt”, löd motiveringen.
- 2023 fick Wallström ta emot "The Silver Rose Lifetime Achievement Award". I motiveringen pekas på hennes roll dels som föregångare för en feministisk utrikespolitik, dels för att utveckla den europeiska klimatpolitiken som EU-kommissionär.
Det är inga dåliga resultat för en arbetartjej från Kåge i Västerbotten – och visar hur Sveriges feministiska utrikespolitik fick ett genomslag inom såväl FN som EU under de socialdemokratiska regeringsåren 2014-2018.
Wallström satte verkligen Sverige på kartan.
Antagligen var det även ett viktigt skäl till att Sverige – under Margot Wallströms utrikespolitiska ledarskap – kunde ta säte i FN:s säkerhetsråd 2017-2018.
Redan i första röstningsomgången i FN:s generalförsamling 28 juni 2016 fick Sverige stöd från hela 134 länder.
Kort sagt: Margot Wallström och hennes politik gav Sverige gott renommé i världen.
Det är – för att uttrycka sig försiktigt – inte säkert att Tobias Billström kommer att göra lika starka globala avtryck.