Glöm inte välfärds- och fördelningspolitiken!

Moderaterna vill finansiera sina skattesänkningar genom besparingar i a-kassan, sjukförsäkringen och aktivitetsstödet.

Ledarbloggen 9 september 2022 07:01

Det har inte talats så mycket om välfärds- och fördelningspolitiken under denna valrörelse. Men det finns skäl att påminna om att valutgången även kommer att påverka finansieringen av vård, omsorg, skolor och socialförsäkringar.

Till exempel gör Moderaterna ingen hemlighet att de vill finansiera sitt nya jobbskatteavdrag – en skattesänkning på sammanlagt 24 miljarder kr – genom försämringar i a-kassan, sjukförsäkringen och aktivitetsstödet.

I klartext: Det är på nytt långtidssjuka och arbetslösa som ska få betala priset för Moderaternas skattesänkningskalas. Det är samma visa som under Moderaternas senaste regeringsperiod 2006-2014. Redan utsatta grupper får det ännu tuffare.

Det är dålig fördelningspolitik – och konsekvenserna riskerar att bli mycket allvarliga i ett läge när Sverige och hela EU går mot en mycket tuff vinter. 

Kriget i Ukraina ger återverkningar för alla människor i Europa. Priserna på energi och livsmedel drivs upp. Det blir fördyringar för hushåll och företag. Ingen kommer undan.

Enligt Konjunkturinstitutets (KI:s) senaste prognos kommer inflationen att stiga ytterligare och ligga runt 10 procent vid årsskiftet. KI räknar också med att Riksbanken kommer att gå fram med snabbare räntehöjningar än vad som tidigare signalerats. 

Allt detta slår mot hushållens köpkraft – särskilt hårt drabbas de som redan har små ekonomiska marginaler. Därmed dämpas den privata konsumtionen tydligt både i år och nästa år, vilket påverkar handel, restauranger och andra inhemska näringar. 

Även export och investeringar förväntas utvecklas svagare. KI förutspår en blygsam tillväxt på 0,5 procent nästa år – en nedskrivning från tidigare 1,2 procent.

Följaktligen blir det en avmattning på arbetsmarknaden under nästa år. KI:s prognos för arbetslösheten under 2023 är 7,8 procent, vilket är 0,3 procentenheter högre än tidigare prognos. 

Därför var det bra att Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet kunde enas om en höjning av pensionerna för de sämst ställda pensionärerna. Redan i augusti fick låginkomstpensionärerna ett tillskott – viktigt i ett läge med snabbt stigande inflation.

Betydelsefullt är också Socialdemokraternas besked om att de vill permanenta höjningen av a-kassan. 

Coronapandemin har med all önskvärd tydlighet visat behovet av en schysst a-kassa och korttidsarbete.  Dessa insatser mildrade konsekvenserna för både enskilda individer och samhällsekonomin. Färre blev utslagna från arbetslivet. Köpkraften kunde upprätthållas. Folk behövde inte gå från hus och hem och söka sig till socialkontoren.

Under torsdagen gav även socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) och finansminister Mikael Damberg (S) besked om att de vill förlänga den tillfälliga höjningen av bostadstillägget till barnfamiljer, ett tillägg som annars löper ut vid årsskiftet.

Runt 130 000 barnfamiljer omfattas av åtgärden och förslaget är att låta tillägget ligga kvar i ytterligare sex månader när det löper ut. Tillägget riktas till barnfamiljer med de minsta marginalerna och kan som mest uppgå till 1 325 kronor i månaden.

"Det kan vara skillnaden mellan att klara av hushållsekonomin eller inte", påpekade Damberg helt riktigt vid en pressträff.

Det är både klok fördelningspolitik och smart konjunkturpolitik, vilket man inte kan säga om de politiker som nu vill skära i både a-kassan och arbetsmarknadspolitiken. 

Det är verkligen inte vad Sverige behöver när i princip alla prognosmakare räknar med en stigande arbetslöshet under nästa år.  Då behövs starkare trygghetssystem, inte svagare.

Kort sagt: Det finns goda skäl att tala om och varna för vad som riskerar att hända om Moderaterna får styra efter söndagens val.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!

Ämnen du kan följa