Norrbotten är en vinnare i infrastrukturplanen

Infrastrukturminister Tomas Eneroth och regeringen prioriterar norra Sverige.

Ledarbloggen 13 juni 2022 11:24

När Socialdemokraterna kongressade i Göteborg i början av november 2021 fick jag ett snack med infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) om behovet av satsningar för att klara den gröna nyindustrialiseringen i norra Sverige. 

Svaret var klargörande. Norra Sverige är prioriterat för regeringen. I samtalet tryckte Eneroth särskilt på vikten av investeringar i Malmbanan, Malmporten och Norrbotniabanan. 

Nu kommer också leveranserna i S-regeringens infrastrukturplan för perioden 2022-2033

Regeringen skjuter till ytterligare pengar för bland annat Norrbotniabanan, för etappen Dåva–Skellefteå samt åtgärder vid Luleå C. 

I planen ingår också en förstärkning av Malmbanan mellan Kiruna och Riksgränsen samt mellan Svappavaara och Kiruna för att möjliggöra tyngre tåg. En satsning görs även på stambanan genom övre Norrland.  

Jämfört med Trafikverkets förslag förstärker regeringen kapaciteten på Malmbanan, till exempel förlängning av fler mötesstationer, men också förbättrad kapacitet samt stängselsystem och passager för ren och vilt på delen mellan Boden och Gällivare.  

För att möjliggöra sjötransporter året runt i hela Sverige är en väl fungerande isbrytarservice nödvändig. För första gången finns därför beslut om investering i nya isbrytare.

Det är välkomna och viktiga besked för både folk och företag i norr. Men det ska samtidigt sägas att det är bra för hela Sverige att det finns väl fungerande vägar, järnvägar, hamnar, broar och annan infrastruktur i Norrbotten och Västerbotten. .

Exportindustrin i skogslänen genererar nämligen export- och skatteinkomster som är till nytta och glädje för hela landet. När det går bra för LKAB, SSAB och Boliden ger det Sverige möjligheter att satsa på bättre kvalitet i äldreboenden och förskolor även i Stockholm.

Noterbart är dessutom att beskeden från Eneroth och den S-regeringen är en klar ambitionshöjning jämfört med de borgerliga regeringsåren 2006-2014. 

28 april 2014, alltså för åtta år sedan, skrev jag om ett uttalande från partipolitiskt obundna fackförbundet Unionen i Norrbotten som granskat den dåvarande alliansregeringens infrastrukturplan. Förbundet beskrev den som ”en på svältgränsen mager plan för Norrbottens del”.  

”Endast 0,15 procent kommer länet och vårt näringsliv till del”, framhöll Unionen Norrbotten i uttalandet från sitt årsmöte våren 2014.

0,15 procent. Det var en siffra som inte stod i proportion till vare sig Norrbottens storlek (25 procent av landets yta) eller befolkningstal (2,5 procent av Sveriges hela befolkning). 

Dessutom rimmade den väldigt illa med de växande transportbehoven i det regionala näringslivet. Redan då pekade prognoserna på att godstransportbehoven i norra Sverige skulle öka dubbelt så mycket som i övriga Sverige. Men trots det valde den M-ledda regeringen att prioritera annat och att betrakta exempelvis Norrbotniabanan som något som katten släpat in.

Nu har Sverige en regering som resonerar i andra banor och förstår behoven även i norra Sverige. Mycket återstår visserligen att göra. Men färdriktningen är klar. 

Den S-ledda regeringen satsar mer på infrastrukturen än den tidigare högerregeringen – Eneroths plan uppgår till sammanlagt 881 miljarder – samtidigt som den regionala fördelningen är betydligt bättre.

Med Eneroth som infrastrukturminister och S-styret har det varit lättare att få genomslag för kraven på Norrbotniabanan, investeringen i Malmporten, upprustningen av Malmbanan, uppgraderingen av isbrytarflottan och andra angelägna framtidsprojekt i norr.

Infrastrukturplanen är dessutom inte det enda exemplet på regeringsinitiativ för att underlätta för den gröna nyindustrialiseringen i norra Sverige.

  • 12 april la energiminister Khashayar Farmanbar (S) en annan viktig byggsten på plats. Regeringen gav sitt godkännande till Svenska Kraftsnäts investeringspaket på 8,4 miljarder kronor för övre Norrlandskusten. Pengarna ska användas för tillgodose de stora effektbehov som uppstår när alla industriprojekt nu blir verklighet. Det handlar om att bygga ut och förstärka elnäten för att klara en snabb och stor expansion.
  • 1 juni gav arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) besked om att Arbetsförmedlingen kommer att inrätta ett särskilt kansli i Skellefteå som ska arbeta med kompetensförsörjningen i norra Sverige. "Det är ett stort och viktigt steg och helt centralt för att möta upp behovet av nyanställningar de närmaste åren", sa Nordmark till NSD.
  • Till detta ska läggas de satsningar som utbildningsminister Anna Ekström (S) och regeringen gjort vid Luleå tekniska universitet (LTU) och hos andra utbildningsanordnare under hela mandatperioden. Sedan 2015 har det tillkommit ungefär 1 200 nya utbildningsplatser enbart vid LTU.

Sådant borde även ha betydelse när norrbottningar och västerbottningar ska gå till vallokalerna i september. 

Eneroth, Farmanbar, Nordmark, Ekström och andra statsråd i den socialdemokratiska regeringen har haft ett betydligt större engagemang för norra Sverige än sina företrädare den borgerliga regeringen 2006-2014. 

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!

Ämnen du kan följa
Norrbotniabanan

Debatt: Krafter i Piteå riskerar Norrbotniabanan i norr

Krafter i Piteå riskerar Norrbotniabanan i norr
Ledare

Ledare: Högern stoppade järnvägsbygget norr om Umeå

Högern stoppade järnvägsbygget norr om Umeå

Historiskt beslut – Norrbotniabanan med i nationella infrastrukturplanen: "En riktig framgångssaga"

Historiskt beslut – Norrbotniabanan med i nationella infrastrukturplanen: "En riktig framgångssaga"