Norrbotten har länge varit ett av Sveriges starkaste exportlän. I förra veckan fick regionen också ta emot regeringens pris som "Årets exportregion". Motiveringen lyder:
"Trots att Norrbotten är en stor region med långa avstånd och relativt liten befolkning, så har regionen lyckats exceptionellt bra i sitt exportfrämjande och är en sann förebild för andra – företagen i Norrbotten lyckades till och med öka exporten under pandemiåren (2019-2021).
Norrbotten hade dessutom den största ökningen av varuexportvärde för små och medelstora företag bland samtliga 21 regioner under perioden 2016-2021. Regionen har, trots att man var sist med att forma en regional exportsamverkan, inte bara uppvisat ett starkt samarbete mellan olika lokala aktörer utan även verkat över gränserna med motparter i Finland och Norge. I Norrbotten är man även duktiga på att exportera värdefull spetskompens bland annat inom rymdsektorn och energisektorn."
Det är ord som säger mycket om den kompetens som finns i länets näringsliv och de mervärden som skapas i Norrbotten. Malmen, skogen, stålet, besöksnäringen, testverksamheten och andra delar av det regionala näringslivet bidrar till jobb och exportinkomster som är till glädje för hela landet.
Grunden för allt detta är självklart det som görs i företagen och av deras kompetenta medarbetare. Men det är angeläget att näringslivet även har uppbackning i form av en aktiv handels- och exportpolitik.
På den punkten har det också skett massor sedan regeringsskiftet 2014 – beslut som alltför sällan uppmärksammas i debatten.
En av de första sakerna som den nya S-ledda regeringen gjorde efter valet 2014 var att ta fram en ny exportstrategi. Regeringen konstaterade att den svenska exporten tappat fart efter finanskrisen 2008-09 och att Sverige förlorat marknadsandelarna, särskilt på de nya tillväxtmarknaderna i Asien. Därför blev det en huvuduppgift för regeringen att vända trenden och att främja svensk export.
Initiativen har varit många. Bland annat finns det nu regionala exportcentrum i samtliga svenska län för att ge stöd och råd till mindre och medelstora företag som vill ge sig ut på de internationella marknaderna.
Vidare har den svenska närvaron på tillväxtmarknaderna stärkts i form av nya ambassader och generalkonsulat i Filippinerna, Peru, Tunisien, New York och San Francisco.
Dessutom har halvstatliga Business Sweden öppnat nya kontor i bland annat Filippinerna och Singapore. Totalt har Business Sweden (som hjälper svenska företag att öka sin globala försäljning och internationella företag att investera och expandera i Sverige) nu 450 affärsutvecklare på 43 kontor i Sverige och runtom i världen.
Resultaten är tydliga. Den negativa trenden för svensk export har brutits. Exporten har ökat.
"Sedan regeringsskiftet 2014 har det blivit 156 000 fler arbetstillfällen i exportindustrin. Det är mer än hälften av hela sysselsättningsökningen under samma period", berättade utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) när jag träffade henne i Arvfurstens Palats i Stockholm i mitten av november 2021.
Under 2021 uppgick Sveriges totala varu- och tjänsteexport till 2 507 miljarder kronor, en hiskelig massa pengar och en ökning med 12 procent jämfört med året innan.
Det har i sin tur betydelse för hela det svenska välfärdsbygget. När det går bra för exportindustrin i Norrbotten och andra delar av Sverige så blir det mer pengar som kan användas för förskolor, äldreboenden, hälsocentraler och sociala trygghetssystem. För att kunna bedriva fördelningspolitik måste man helt enkelt först ha något att fördela.
Kort sagt: Handels- och exportpolitiken har stor betydelse för oss alla, oavsett om vi jobbar som undersköterskor, busschaufförer eller industriarbetare. Utan utrikeshandeln blir Sverige ett fattigare land.
Därför behövs en regering som fortsätter att prioritera de exportfrämjande åtgärderna även efter höstens val.