Många klimat- och miljöengagerade talar varmt om elfordon som alternativ.
"Naturskyddsföreningen är mycket positiv till att bilar med förbränningsmotorer ersätts av elbilar", skriver till exempel Sveriges största miljöorganisation med 200 000 medlemmar på sin hemsida.
Undertecknad har ingen annan uppfattning. Vägtransporter står för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Sedan tillkommer även utsläpp från grävmaskiner, traktorer och andra arbetsmaskiner, där det saknas statistik.
Därför är elektrifieringen av fordonsflottan en av nycklarna för att minska koldioxidutsläppen och rädda planeten.
Men den som säger A i miljö- och klimatdebatten behöver även säga B och C.
Om Sverige, EU och världen ska kunna elektrifiera bilar, lastbilar och andra fordon så krävs också att det finns metaller och mineral. I elbilar behövs bland annat koppar, grafit, nickel, magnesium och litium.
På samma sätt är det med en massa andra klimatvänliga grejer.
Oavsett om du åker segelbåt eller tåg – som klimataktivisten Greta Thunberg gjorde till miljötoppmötena i New York 2019 respektive Glasgow 2021 – så behövs metaller och mineral.
Solpanelerna och undervattensturbinerna på tävlingsbåten Malizia II som förde Greta över Atlanten uppstod inte ur tomma intet. För att tillverka solceller krävs bland annat halvmetalliskt kisel, koppar, kadmium, tellur, koppar, indium, gallium och selen.
Därmed kommer vi till nästa slutsats: Det krävs gruvor och industriell verksamhet för att få fram och förädla de naturtillgångar som behövs för att möjliggöra den gröna omställningen, elektrifiera fordonsflottan och minska de miljöskadliga koldioxidutsläppen.
Ska den gröna omställningen dessutom bli på riktigt så måste även gruv- och stålindustrin förändra sin verksamhet och minska sina koldioxidutsläpp, vilket är bakgrunden till Hybrit, H2 Green Steels satsning i Boden och LKAB:s övergång till fossilfri järnsvamp.
"Vi ska använda vätgas från fossilfri el i reduktionsprocessen istället för kol och koks. Restprodukt? Helt vanligt vatten, i stället för koldioxid", förklarar LKAB på sin hemsida.
Det är grönt, modernt och innovativt. Men ska det lyckas behövs mer elektricitet, vilket i sin tur förutsätter att det byggs både ny elproduktion och nya elnät. Något som givetvis kommer att påverka en del områden.
Denna lokala miljöpåverkan ska dock ställas mot de många fördelarna. Det innebär nämligen att Sverige och Europa kan bli mer självförsörjande på råmaterial, komponenter och teknologi som behövs för den gröna omställningen, vilket i sin tur innebär ett minskat beroende av import från exempelvis Ryssland, Kina och Kongo – det vill säga länder som har både lägre miljökrav och sämre arbetsförhållanden än vad som är fallet i vår del av världen.
"Vill vi öka självförsörjningsgraden innebär det en ökad energianvändning och en större miljöpåverkan här, men det blir ändå avsevärt mindre än om produktionen sker någon annanstans", konstaterar helt riktigt även Miljöpartiets tidigare språkrör Maria Wetterstrand i en intervju i tidningen Näringslivet.
Det borde sägas att fler inom miljörörelsen i Sverige.
Givetvis finns mål- och intressekonflikter att hantera när det gäller öppnandet av nya gruvor, bygget av vindkraftparker, investeringen i Hybrit och annat.
Men i slutändan finns ändå uppenbara och stora vinster för såväl klimatet som jobbet och handelsbalansen, vilket borde väga tyngst.