Under nästan 37 år som ledarskribent, varav mer än 18 år hos NSD, har det blivit många besök i riksdagshuset på Helgeandsholmen i Stockholm.
När jag i förra veckan gjorde en sista Stockholmssväng i rollen som NSD-redaktör passade jag också på att göra ett avslutande nedslag i riksdagshuset för att tacka de socialdemokratiska riksdagsledamöterna från Norrbotten för gott samarbete under årens lopp samt för att kolla vilka frågor som är hetast för län(S)bänken just nu.
Linus Sköld, Älvsbyn, kunde tyvärr inte vara med, eftersom han befann sig på uppdrag med riksdagens utbildningsutskott.
På riksdagens hemsida kan jag dock se att Sköld är en flitig interpellant. Bland annat har han tagit upp LVU-skandalen i Älvsbyn med det ansvariga statsrådet och markerat att det behövs åtgärder för att stärka både rättssäkerheten och barnrättsperspektivet.
"Är det verkligen lämpligt att fritidspolitiker har ansvar för den här typen av myndighetsutövning?", undrar Sköld.
Ida Karkiainen, Haparanda, ägnar det mesta av sin tid åt uppdraget som ordförande i riksdagens konstitutionsutskott, KU, som granskar regeringen och de enskilda statsråden.
Uppenbarligen finns en hel del i övrigt att önska. KU har till exempel i bred politisk enighet, från höger till vänster, kritiserat regeringen för att den inte följer reglerna när det gäller att besvara enskilda frågor och interpellationer.
Interpellationer ska besvaras inom 14 dagar. Enskilda frågor inom fem arbetsdagar.
"40 procent av interpellationssvaren är försenade, vilket är anmärkningsvärt många", säger Karkiainen.
"En interpellation utgår ofta från att det hänt någonting i samhället, som kaoset på E22, och att man vill ha svar på hur regeringen hanterar det. Då är det olyckligt om en sådan fråga blir fördröjd", säger hon.
Zara Leghissa, Boden, ingår i riksdagens socialförsäkringsutskott. Där fajtas hon icke minst för en bättre och mer rättvis sjukförsäkring. Men hon är också bekymrad över hur högerregeringen hanterar det nya omställningsstudiestödet.
"Det är populärt och många ansöker om stödet för att kunna skola om sig för nya arbetsuppgifter. Men CSN har inte tillräckligt många handläggare för att kunna hantera alla ansökningar, vilket gör att färre får del av stödet och chansen till en utbildning", säger hon.
Under 2023 var det bara tio procent (!) av alla som ansökt om omställningsstudiestöd som fick det beviljat. Över hälften har inte ens fått svar på grund av de långa handläggningstiderna hos CSN.
Följaktligen kräver Leghissa och övriga i den socialdemokratiska riksdagsgruppen att regeringen skjuter till de pengar som behövs för att CSN ska kunna korta väntetiderna och klara av att hantera alla ärenden.
Fredrik Lundh Sammeli, Luleå, vice ordförande i socialskottet, har många frågor på sitt skrivbord. Men han vill särskilt lyfta fram krisen för svensk sjukvård.
"Vi har ett läge när många regioner tvingas skära ned och säga upp folk, vilket är stick i stäv med vad som behövs", säger han.
I sin skuggbudget kräver Socialdemokraterna också högre statsbidrag till kommuner och regioner för att klara kvaliteten i vård, skolor och omsorg.
"Jag vill dessutom koppla ihop det med vad regeringen säger om vikten av stärka försvaret. Sjukvård, räddningstjänst, vattenförsörjning och annat som hanteras på lokal och regional nivå är hörnstenar för beredskapen. Därför behövs konkreta insatser för att kommuner och regioner ska kunna klara sina uppgifter inom ramen för totalförsvaret. Men beskeden från regeringshåll lyser med sin frånvaro", konstaterar Lundh Sammeli.
Till sist har S-gänget i riksdagen även ett gemensamt budskap. Det handlar om vikten av insatser för de grupper som har det sämst ställt och som drabbas hårdast av alla pris- och kostnadsökningar.
I en rapport, som presenterades sommaren 2023, visade S-gruppen att många norrbottniska hushåll har det tufft.
Det är även skälet till att Socialdemokraterna lagt flera förslag för att värna de mest utsatta – till exempel att tillfälligt höja barn- och studiebidragen och förstärka underhållsstödet för ensamstående föräldrar. Men istället har regeringen prioriterat annat – till exempel en skattesänkning på 13 miljarder kr för de högst avlönade under 2023.
Det säger mycket om de politiska och ideologiska skiljelinjerna.
I mörkret framstår alla katter som grå. Men det gör skillnad vem som styr.
Det hade varit en annan fördelnings- och välfärdspolitik om S fått igenom förslagen i sin skuggbudget.
Moderaterna skryter gärna om att skatterna nu sänks till sin lägsta nivå sedan 1975. Men det finns skäl att påminna om att denna skattesänkningspolitik gör att det samtidigt blir mindre pengar för den offentliga sektorn.
Det finns en baksida av högerregeringens skattesänkningsmynt.