Till de svenska traditionerna hör inte bara midsommarfirandet, surströmmingspremiären, julskinkan och påskäggen. Lika säkert som amen i kyrkan levererar även de socialdemokratiska riksdagsledamöterna från Norrbotten varje sommar en rapport om det gångna riksdagsåret.
Under perioden 2015-2022 har presskonferenserna handlat om insatserna under en S-ledd regering. Om höjda statsbidrag till vård, skolor och omsorg. Om byggstarten för Norrbotniabanan och andra infrastrukturprojekt. Om satsningarna på de statliga servicekontoren i Jokkmokk, Överkalix och Boden. Om utbyggnaden av polisväsendet i hela landet.
Kort sagt: Det har kretsat kring frågor där S-ledamöterna från norr ställt krav i riksdagen och levererat resultat.
Nu – efter åtta år med S-regering – är situationen emellertid en annan. Svenska folket har röstat fram en högerregering, vilket gör det svårare för länets S-riksdagsledamöter att få genomslag för sina krav och hjärtefrågor. Numera representerar de riksdagens största oppositionsparti – inte ett regeringsparti.
Därför handlar det just nu mycket om att granska och nagelfara den nya regeringen men också att visa att det finns ett alternativ till högerpolitiken.
Torsdagens pressträff med S-riksdagsledamöterna – som genomfördes utanför Östra skolan i Luleå – kretsade följaktligen kring bristerna i den nya regeringens fördelnings- och välfärdspolitik. Plus de egna förslagen i (S)kuggbudgeten och partiets riksdagsmotioner.
Bland annat hade de med sig en rykande färsk rapport från RUT (Riksdagens utredningstjänst) som har räknat på hur pris- och kostnadsökningarna slår mot norrbottniska hushåll.
En typfamilj med två vuxna och två barn i åldern 10-13 år som bor i en eluppvärmd villa med rörligt elavtal och har en dieselbil och en bensinbil med normala körsträckor har fått ökade utgifter för el, mat och bränsle med hela 86 procent mellan 2018 och 2022.
Kort sagt: Det har blivit tuffare för barnfamiljerna men också många andra. Särskilt hårt drabbas naturligtvis de som har små inkomster.
Det är också skälet till att Socialdemokraterna lagt flera förslag för att värna de mest utsatta hushållen. Partiet vill till exempel tillfälligt höja barn- och studiebidragen och underhållsstödet för ensamstående föräldrar.
Vidare vill det satsa 700 miljoner kronor för att kommunerna i egen regi, eller i samarbete med exempelvis idrottsföreningar, ska kunna arrangera meningsfulla sommarlovsaktiviteter för barn och ungdomar.
"Det är viktigare än att sänka skatten för höginkomsttagarna som regeringen gör", markerade S-kvartetten i Luleå.
Tveklöst har staten också råd och möjligheter att göra mer. KI (Konjunkturinstitutet) bedömer att det finns ett utrymme för finanspolitiska stimulanser på hela 45 miljarder kr i statsbudgeten för 2024.
Men det gäller att använda dessa miljarder klokt och strategiskt – inte till nya stora skattesänkningar för de som redan har det bra. En rimlig politik vore dels att prioritera insatser för dem som behöver med mest, dels att göra en rejäl satsning på vård, skolor och omsorg.
SKR (Sveriges kommuner och regioner) räknar med att välfärdssektorn kommer att ha ett underskott på hela 28 miljarder kr nästa år. Samtidigt vet vi att det sedan tidigare finns många områden som är eftersatta.
Pandemin (minns ni den?) blottade ett antal brister i såväl sjukvården och äldreomsorgen som krisberedskapen.
Därför vore det betydligt smartare att använda statens reformutrymme för att rusta upp dessa offentliga kärnverksamheter istället för att använda 10 miljarder kr till ett nytt jobbskatteavdrag, som regeringen flaggat för.
Det känns som att S-ledamöterna kommer att ha en del att opponera emot även när finansminister Elisabeth Svantesson (M) och regeringen presenterar budgeten för 2024 i mitten av september.
Beskeden hittills går stick i stäv med det socialdemokratiska partiets krav och idéer om vad som behöver göras i välfärds- och fördelningspolitiken.
Det lär finnas saker att tala om på den socialdemokratiska pressträffen också sommaren 2024.