I sin budgetmotion förra hösten föreslog Socialdemokraterna en höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner med sex miljarder kr mer än regeringen. Dessutom ville S tillföra ytterligare en miljard kr till skolan.
Det var förslag som var väl finansierade eftersom Socialdemokraterna inte ville höja den så kallade brytpunkten för statlig inkomstskatt (som i år ligger strax över 51 000 kr i månadsinkomst). Det skulle ha stärkt statskassan med ungefär 10 miljarder kr i år, vilket hade gjort att det funnits mer pengar för såväl välfärden som bostadsbyggandet och arbetsmarknadspolitiken.
"För oss är det viktigare att värna välfärden än höginkomsttagarnas köpkraft", förklarade S.
Riksdagens högermajoritet avvisade dock S-förslaget. Det hette att det var politiskt och konstitutionellt omöjligt, att brytpunkten bara ändrades med automatik varje år på grund av inflationen.
Sent har emellertid syndaren vaknat. Nu har även Tidöpartierna kommit till insikt om att det faktiskt är möjligt att avstå från att höja brytpunkten.
"Våra samarbetspartier har beslutat att pausa uppräkningen av skiktgränserna nästa år", säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) som konstaterar att det ökar statens inkomster med 12 miljarder kr under 2024.
Nu återstår att se hur regeringen har tänkt att använda detta förstärkta budgetutrymme. Till välfärden? Eller något annat?
Som påpekats många gånger på denna ledarsida finns behov av större satsningar på såväl sjukvård som skolor och äldreomsorg.
SKR:s bedömning för 2024 visar att landets kommuner och regioner prognosticerar ett samlat underskott på hela 28 miljarder kr.
"För många är läget till och med allvarligare än under 1990-talskrisen. Regionerna har det särskilt tufft. Ökade kostnader inom hälso- och sjukvården, pensionskostnader och personalkostnader till följd av inflation och höjda räntor pressar kommuners och regioners ekonomi rejält", säger Annika Wallenskog, chefsekonom hos SKR (Sveriges kommuner och regioner).
Därför behövs en statsbidragshöjning på åtminstone 30 miljarder kr enbart för att försvara dagens standard i kommuner och regioner. Om det ska bli möjligt att höja kvaliteten på äldreboendena, hälsocentralerna och i hemtjänsten krävs betydligt mer.
Enbart Coronakommissionens förslag till förbättringar i äldreomsorgen beräknas kosta 100 miljarder kr mer under en tioårsperiod!
Till detta ska läggas att det finns andra offentliga kärnverksamheter – icke minst rättsväsendet, försvaret och infrastrukturen – som behöver rustas upp.
Därför ska det bli mycket intressant att se hur regeringen nu vill fördela budgetmiljarderna.
20 september får vi slutgiltigt besked. Då läggs hela budgetpropositionen för 2024 på riksdagens bord.