I slutet av juni presenterade Riksrevisionen en rapport som rymmer en svidande kritik av statliga Samhall.
RRV:s granskning visar – i likhet med tidigare utredningar och en rad larmrapporter – att regeringens direktiv, liksom Samhalls styrning och organisation, i för stor utsträckning fokuserar på bolagets affärsmässighet.
I klartext betyder det att Samhalls lönsamhets- och effektivitetskrav går ut över bolagets traditionella uppdrag – det vill säga att vara ett alternativ för de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden, de som har svårt att få plats i det vanliga arbetslivet. Något som påpekats många gånger på denna ledarsida.
I statsbudgeten för 2024 tas ett litet steg för att vrida utvecklingen i en annan riktning.
Bolaget tillförs 988 miljoner kr mer för sitt arbetsmarknadspolitiska uppdrag, vilket beskrivs som både välkommet och nödvändigt av Samhalls styrelseordförande Cecilia Schelin Seidegård.
Men, som RRV påpekar i sin rapport, så behövs ännu mer genomgripande förändringar.
"Eftersom flera brister kan härledas till bolagsformen bör organisationsformen omprövas", konstaterar RRV.
Det är helt enkelt "svårt – för att inte säga omöjligt – för ett bolag att uppfylla krav på vinst och effektivitet samtidigt som det ska ta ett stort ansvar för arbetshandikappade", som skrevs på denna ledarsidan redan 18 februari 2016.
RRV:s rekommendation till regeringen är att tillsätta en utredning om vilken organisationsform som bäst uppfyller riksdagens mål med verksamheten. Vidare betonar RRV att denna utredning bör utgå från att det fortsatt bör vara en statlig aktör som ansvarar för och genomför uppdraget att ge meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning.
Klokt vore också av regeringen att ta fasta på förslaget från FUB, som arbetar för att personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga ska kunna leva ett gott liv.
FUB vill att översynen av Samhall utvidgas till en översyn av hela arbetsmarknadspolitiken för personer med funktionsnedsättning.
"Av de ungdomar som lämnar gymnasiesärskolan (som kallas anpassad gymnasieskola från 2 juli 2023) har endast 9 procent arbete ett år efter examen. 51 procent har daglig verksamhet och 32 procent gör inget alls", konstaterar FUB:s ordförande Anders Lago.
Siffrorna är långtifrån målet att även alla människor med en funktionsnedsättning ska ha möjlighet till en aktiv tillvaro och meningsfull sysselsättning. Alltför många hamnar i utanförskap och en tillvaro som passiva bidragsmottagare.