Den här ledarsidan har länge argumenterat för större höjningar av statsbidragen till kommuner och regioner för att de ska kunna höja kvaliteten i vård, skolor och omsorg.
Till exempel har statsbidragshöjningen med sex miljarder kr vid årsskiftet redan käkats upp av inflationen, de allmänna prisökningarna.
Men det behövs också en förändring av fördelningen mellan generella och riktade (specialdestinerade) statsbidrag.
De flesta riktade statsbidrag betalas inte ut automatiskt utan måste sökas, vilket betyder ökad administration och mer pappersjobb för kommuner, regioner och statliga myndigheter.
Det innebär dessutom att små gles- och landsbygdskommuner som har liten administrativ kapacitet i många fall avstår från att söka de riktade statsbidragen.
För mindre kommuner som Överkalix, Övertorneå och Arjeplog kostar det helt enkelt för mycket att använda tid och personal för att skriva en ansökan om ett riktat statsbidrag som bara ger ett mindre tillskott till kommunkassan.
Ett exempel: För 2023 avsatte regeringen 54 miljoner kr för att förlänga det så kallade läslyftet i förskolan. Det låter bra och är så klart en behjärtansvärd insats att stimulera ökat läsande bland barn.
Men utslaget på landets 290 kommuner blir 54 miljoner kr inte så mycket. Därför är det förståeligt om en liten kommun inte anser det mödan värt att lägga ned tid på att skriva en ansökan om ett mindre specialdestinerat bidrag med osäkert utfall.
Det är också bakgrunden till att Isak Utsi i Arjeplog, Nina Waara i Haparanda, Niclas Hökfors i Överkalix och andra norrbottniska kommunalråd driver frågan om mer generella än riktade statsbidrag till kommunsektorn – en uppfattning som dessutom delas av hela SKR (Sveriges kommuner och regioner).
"Riktade statsbidrag är ofta förenade med detaljerade krav som kan öka kostnader för administration och försämra effektiviteten" skriver SKR på sin hemsida.
Det går att förstå om statsråd vill markera handlingskraft genom att införa ett nytt specialdestinerat bidrag på 100 miljoner kr till något angeläget ändamål. Men det är bättre att lägga pengarna i den stora påsen med generella statsbidrag. Då kommer pengarna alla kommuner till del, samtidigt som den administrativa bördan minskar hos både statliga myndigheter och kommunala förvaltningar.
Förhoppningsvis är lokalpolitikerna ändå tillräckligt kloka för att använda pengarna för att utveckla skolor, omsorg och andra offentliga kärnverksamheter. Och om de inte är så smarta finns alltid den demokratiska möjligheten att rösta bort dem i nästa kommunval.