Det finns saker som är bra i regeringens statsbudget. Till exempel är det utmärkt att det tillförs mer pengar till kriminalvården och försvaret.
Men det är dåligt att regeringen sänker skatterna med så mycket när det finns en rad andra samhällsområden som är eftersatta och behöver förstärkas.
Politiken mot kommuner och regioner är direkt snål.
Som påpekats tidigare på denna ledarsida så räcker det inte att höja de generella statsbidragen med 10 miljarder kr när välfärdssektorn räknar med ett underskott på hela 28 miljarder kr nästa år.
Till de trista inslagen i statsbudgeten hör även de drakoniska besparingarna på stödet till bildningsförbunden.
Inom en treårsperiod vill regeringen kapa bort en tredjedel av det statliga anslaget till bildningsförbunden, vilket kommer att slå brutalt mot studie- och kulturverksamhet runtom i landet.
Det blir färre studiecirklar, föreläsningar, seminarier, musikkvällar och andra fina aktiviteter som brukar sprida ljus och glädje i det svenska vintermörkret.
Oroande är också de fortsatta neddragningarna i den statliga arbetsmarknadspolitiken.
Det rimmar illa med att regeringen själv räknar med att arbetslösheten kommer att stiga nästa år och att det redan finns ungefär 115 000 långtidsarbetslösa i Sverige
Uppenbarligen blir det nu upp till andra (läs: landets kommuner) att försöka hantera arbetsmarknadsproblemen.
Det hade inte heller varit svårt att finansiera större satsningar på jobb- och välfärdspolitiken inom ramen för en ansvarsfull ekonomisk politik.
- För det första har Sverige starka statsfinanser, vilket gör att det finns utrymme att investera mer i skolor, vård och omsorg. Den offentliga bruttoskulden i Sverige uppgår till endast 31,7 procent av BNP (bruttonationalprodukt). Snittet för EU är 83,7 procent.
- För det andra hade regeringen inte behövt sänka skatterna så mycket som den nu gör. En del av dessa pengar kunde med fördel istället ha använts för att bedriva en bredare välfärdspolitik.
Enbart sänkningen av bränsleskatterna beräknas minska statens intäkter med 6,48 miljarder kr nästa år. Det är inga småpengar.
6,48 miljarder kr räcker för att finansiera årslönerna för mer än 9 000 förskollärare, för att ta ett exempel.
Nu är det upp till Mikael Damberg, Magdalena Andersson och Socialdemokraterna att forma ett alternativ till regeringens förslag, en så kallade skuggbudget.
Det är ett gyllene läge för att bedriva oppositionspolitik och tydliggöra den ideologiska skiljelinjen till högerpartierna. Sverige har både råd och möjligheter att satsa mer på välfärden.