Hyra: 24 000 kronor i månaden för en trea i Gällivare. Helt orimligt naturligtvis. Men det är vad det kommunala bostadsbolaget räknat ut att de måste ta när de bygger nytt. Det beror inte på att de är giriga utsugare. Inte alls.
NSD kunde i veckan rapportera att det kostar bra mycket mer att bygga i Malmfälten än i resten av landet. Det är transporter, dyrare arbetskraft och annat som de facto gör det dyrare. Men också brist på konkurrens. Effekten blir hur som helst att det inte bygges som det skulle behövas.
Det finns de som tycker att bostäder är som vilka andra varor som helst. Samma människor har också en tendens att ha en övertro på att utbud och efterfrågan alltid ska balanseras av den så kallade marknaden.
I Malmfälten är det brist på bostäder. Det som sker där motbevisar tesen om marknadens magiska kraft. Det är inget annat än ett marknadsmisslyckande. Ett misslyckande som kostar bra mycket mer än 24 000 kronor.
En fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för tillväxt och den enorma expansionen som gruvorna nu kan göra. Eller omvänt: bostadsbrist är ett hinder.
När någon som får ett jobb och vill flytta till Gällivare eller Kiruna inte kan skaffa boende så kanske hen måste avstå från jobbet. Eller tvingas skaffa ett tillfälligt boende och därmed inte tar med sig familjen och bosätta sig på orten. Bostadsbristen förstärker trenden av fly in – fly out.
Och, viktigt att minnas är att när bostadsmarknaden stagnerar drabbar det alla som idag bor i Malmfälten. Man får svårare att flytta till större, mindre eller flytta hemifrån.
När marknaden uppenbart inte klarar av att tillgodose behovet måste man tänka utanför den snäva nyliberala boxen av tillgång och efterfrågan. Det har vi gjort det tidigare i det här landet.
Man behöver inte uppfinna hjulet för det finns ett beprövat hjul som går att sätta i rull. Statligt investeringsstöd för nyproduktion är ett effektivt hjul som vi vet fungerar.
Så kan staten ta ett ansvar för att kicka igång byggandet genom riktade stöd för den typ av bostäder som marknaden inte förmår leverera – exempelvis hyresrätter i Malmfälten. Det skulle båda öka bostadsbyggandet och pressa priserna. Dubbelbra.
Regeringen vägrar dock. Inte för att de är korkade eller elaka. De vet mycket väl att ett investeringsstöd skulle öka byggandet. De avstår för att de inte vill störa marknadskrafterna. Regeringen tillhör nämligen den lilla klick människor som fortfarande tror på marknadens magiska kraft.
Trist att just den klicken har makten över statens budget. Trist för byggandet, för Malmfälten och för landets tillväxt.
Regeringen borde fälla bak sina ideologiska skygglappar, ta sitt förnuft tillfånga och våga se sanningen. Det är inte rimligt att acceptera en dysfunktionell bostadsmarknad bara för att lösningen inte överensstämmer med deras marknadstro.