Finalen i Gift vid första ögonkastet var inte så rafflande. Vi hade redan räknat ut att två av paren skulle säga ja även efter experimentet. Visst tvivlade man på Rosanna och Christoffer i början av säsongen och vad gäller Emmy och Mattias undrade man väl mest på om de skulle våga något över huvud taget.
TV-programmet spelas in under fem veckor, precis lika länge som jag bott i Norrbotten. Under de fyra parens tid som gifta avbröt två av dem (på goda grunder) i förtid. Två är lika många gånger som Malmbanan haft långa stopp under de fem veckor jag varit här.
Ryggraden för transport av malm till både stålverket och för att skeppas ut i världen är alltså lika tillförlitlig som kärlek i en realitysåpa.
Total katastrof. Nej, inte att vartannat äktenskap avslutas. Jag har aldrig träffat någon som tycker att de skilde sig för lättvindigt. Tvärtom. Alla separerade jag känner har efteråt insett att de nog borde gått isär långt innan.
Inte minst för barnen är en skilsmässa ofta det bästa. Båda föräldrarna blir bättre och mer närvarande när de slipper hantera ett sorgligt äktenskap också.
Men för Malmbanan är två längre avbrott under fem veckor en katastrof.
Det kostar 100 miljoner kronor för LKAB varje dag som tåget inte går. Och de är inte det enda företag som behöver frakta ut sitt gods till hamnarna i Luleå eller Narvik.
Bara mellan Kiruna och Narvik går varje år 20 miljoner ton. Självklart sliter det och kräver extra underhåll. Hela sträckan från kusten till Riksgränsen är dessutom enkelspårig, så varje litet fel stoppar all trafik.
För mig som ny norrbottning är det en gåta att Malmbanan är så underprioriterad av staten. Jag vet att det här inte är någon ny kamp, att alla som bor här har påpekat bristerna i decennier. Men jag är ändå lite chockad. Vi kan inte ha det så här.
I en av mina första ledare pekade jag på det förslag till finansiering som Socialdemokraterna i Norrbotten tagit fram. De menar att staten borde avstå från att ta ut vinst från LKAB i tio år och använda de pengarna för att skynda på bygget av dubbelspår.
Smart konstruktion. Nu väntar vi bara på att regeringen också ska förstå behovet, anta utmaningen och fatta de nödvändiga besluten.
Årets säsong av Gift vid första ögonkastet har framför allt förstärkt mitt förakt för klängiga och efterhängsna killar. De som tror att de är snälla och att det är synd om dem för att de är för snälla. ”För snälla” pyttsan heller. De är bara egocentrerade på ett än mer illistigt vis än andra män.
Malmbanan däremot skulle gärna kunna få vara lite mer angelägen, tränga sig på och ta mer plats. Mycket mer. Till skillnad från påträngande män med hundögon så behövs Malmbanan.