"Med folkbildningens viktiga arbete i fokus – att bidra med diskussioner, debatter, föreläsningar, studiecirklar och utställningar över hela landet – kan bildningen och kulturen leva och frodas", skriver Liberalerna i sitt kulturpolitiska program.
Det låter bra. Men den vackra ambitionen är fjärran från den politik som Liberalerna driver i regeringsställning. L har övergett sina gamla ideal och deltar i slakten av folkbildningen.
NSD:s ledarsida har tidigare uppmärksammat de kraftiga besparingar som landets folkhögskolor utsattes för i budgeten för 2023. Totalt 572 miljoner kr skalades bort från folkhögskolorna.
I budgeten för kommande år är det studieförbunden som hamnar i strykklass. Anslaget minskar med 250 miljoner kr nästa år, 350 miljoner kr året därpå och därefter 500 miljoner kr.
Det betyder att Vuxenskolan, Studiefrämjandet, Medborgarskolan, ABF och övriga bildningsförbund behöver skala bort en tredjedel av sin verksamhet inom loppet av tre år, vilket kommer att påverka en massa bra verksamhet runtom i landet.
Ett av de förbund som drabbas hårdast är Sisu Idrottsutbildarna, som ägs av idrottsrörelsen. Karl-Erik Nilsson, Riksidrottsförbundets ordförande, reagerar följaktligen mycket starkt.
"Sverige har en lång tradition av folkrörelser och folkbildning. I ett demokratiskt och öppet samhälle är folkbildningen en väsentlig beståndsdel, särskilt i en tid där lärande, möten och samtal medmänniskor emellan blir allt viktigare. Att kraftigt dra ned på stödet till folkbildningen när det kanske egentligen behövs som allra mest är anmärkningsvärt", säger han.
Tyvärr är dock inget omtänkande att vänta från partierna i regeringsunderlaget.
Både Moderaterna och Sverigedemokraterna har länge drivit på för kraftiga besparingar i stödet till folkbildningen – och Liberalerna och Kristdemokraterna, som tidigare har hade en positiv syn på folkrörelsernas verksamhet, förefaller numera mest att vara glada för att de får ingå i regeringen. Vilken politik denna regering sedan driver tycks vara av underordnad betydelse.
Det är emellertid en djupt sorglig utveckling för Sverige. Folkbildningen är en av de saker som gjort Sverige till Sverige.
Studiecirklar, föreläsningar, teater, körsång och andra aktiviteter har medverkat till att sprida ljus och glädje under många mörka höst- och vinterkvällar från Ystad i söder till Kiruna i norr.
Inte minst har det haft betydelse i många mindre samhällen där bildningsförbunden ofta är den enda lokala kulturbäraren och en viktig samlingspunkt för människor.
Men i det högerstyrda Sverige ses dessvärre sådant inte längre som så viktigt.