Kaosartat där SD styr

Det går inte så bra i Hörby och Bromölla.

Jimmie Åkesson (SD) fick det hett om öronen i förra veckans partiledardebatt.

Jimmie Åkesson (SD) fick det hett om öronen i förra veckans partiledardebatt.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ledare2020-09-15 06:03
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Förra veckans partiledardebatt i riksdagen blev en tack- och avskedsföreställning för Jonas Sjöstedt (V), som lämnar partiordförandeskapet i samband med Vänsterpartiets kongress i slutet av oktober. 

Partiledarkollegorna uttryckte många uppskattande ord om Sjöstedts engagemang för jämlikheten och hans skicklighet som debattör. Även i denna sin sista riksdagsdebatt gav Sjöstedt prov på dessa färdigheter.

Sjöstedt pressade SD-ledaren Jimmie Åkesson hårt om tillståndet i de kommuner som fick sverigedemokratiskt styre efter valet 2018 – kommunerna som skulle bli Sverigedemokraternas skyltfönster.

Han pekade på Hörby, där 26 kommunala chefer har valt att lämna sina positioner. Sjöstedt citerade den avgående socialchefen som sa: ”Jag ser hur en hel kommun håller på att monteras ner ... Jag ville göra bra saker för Hörbyborna. Jag vill inte vara med i den här sandlådan.” 

Vidare lyfte Sjöstedt fram det havererade SD-styret i Bromölla

"Det tog över en ekonomi i balans, som de trots betydande neddragningar i skola och förskola nu har kört i botten och tappat kontrollen över. Nu lämnar kommunledningen walkover. De slutar. De lämnar över makten", konstaterade Sjöstedt.

Exemplen säger en del om Sverigedemokraternas allmänna regeringsduglighet.

Det är en sak att befinna sig i opposition och peka finger åt de styrande, vilket Jimmie Åkesson och hans partikamrater är väldigt duktiga på. Men det är något helt annat att ta ansvar för att budgetarna hänger ihop och att det finns resurser för skolor och äldreomsorg, vilket bevisligen inte gått så bra i de SD-styrda kommunerna.

Det är emellertid inget som förvånar mig. Redan i en ledare 28 april 2018 pekade jag på att SD befinner sig i en särklass när det gäller intern turbulens.

Jag noterade att SD slagit det föga avundsvärda rekordet i antal riksdagsledamöter som blivit vildar under en mandatperiod. Totalt sju av partiets riksdagsledamöter blev politiska vildar under mandatperioden 2014-2018.

Till detta ska läggas 155 kommunfullmäktigeledamöter som förvandlades till vildar under samma period. Inget annat parti är i närheten av något liknande.

Nu tänker Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch (KD) dessutom använda detta kaosparti som en hävstång för att vinna regeringsmakten 2022 – helt obekymrade om stormarna i Hörby, Bromölla och andra SD-sammanhang.

Med all respekt: Det framstår inte som jordens bästa parlamentariska strategi.

Om det bör också fler än Jonas Sjöstedt tala under de kommande åren. De sverigedemokratiska skyltfönstren har spruckit.