Fackförbundet Kommunal har tagit fram en rapport med det föga upphetsande namnet "Rätt bemanning och barngruppsstorlek – för en likvärdig förskola". Men förhoppningsvis blir den ändå läst och begrundad av ansvariga politiker i både stat och kommuner.
Den senaste tiden har talats mycket om behovet av höjda statsbidrag för att möta krisen i sjukvården. Kommunals rapport visar emellertid att det finns även andra delar av välfärdssektorn – bland annat förskolan – som behöver uppmärksammas.
Trots att kraven på förskolan ökat på senare år har resurserna inte hängt med, konstaterar Kommunal.
Förbundet menar att detta har lett till en kronisk underbemanning som i förlängningen ökar risken för olyckor. Var fjärde barnskötare anser att bemanningen inom förskolan är så pass låg att den utgör en fara för barnen
I klartext: Fler barn riskerar att fara illa när personalen i en slimmad organisation inte hinner med sina arbetsuppgifter.
Helt klart påverkas också kvaliteten i verksamheten.
Till exempel svarar 63 procent av barnskötarna att de undviker att planera aktiviteter på grund av bristande bemanning.
Det är även skälet till att Kommunal – i likhet med lärarfacket – vill följa det norska exemplet och lagstifta om barngruppernas storlek.
- I åldern 1–3 ska det vara högst tre barn per heltidsanställd och högst 12 barn i barngruppen.
- I åldern 4–5 ska det vara högst fem barn per heltidsanställd och högst 15 barn i barngruppen.
Det är både rimliga och befogade krav. Men det är viktigt att det även följer med utökade statsbidrag om lagkraven skärps.
Pris- och kostnadsökningarna har under en lång följd gröpt ur värdet av statsbidragen för landets kommuner och regioner. SKR (Sveriges kommuner och regioner) har räknat och studerat utvecklingen sedan 2011.
"Om de generella statsbidragen varit värdesäkrade så hade de varit 25 miljarder kr mer än de är i dag", konstaterar SKR:s ordförande Anders Henriksson i en intervju i Aktuellt i Politiken.
Konsekvensen är tydlig. Det blir svårare att upprätthålla god kvalitet i vård, skolor och omsorg när jobbskatteavdrag, slopad värnskatt, RUT-avdrag och andra skattesänkningar är viktigare i statsbudgeten än större satsningar på välfärdssektorn.
Från högerhåll sägs ofta att skatterna behöver sänkas för att få fart på jobb och ekonomisk tillväxt. Men det kan faktiskt vara precis tvärtom. Att en något högre skattekvot skulle ge Sverige ett betydligt bättre företagsklimat.
Även de privata företagen och alla driftiga entreprenör är betjänta av att det finns bra förskolor, sjukvård, äldreboenden, järnvägar, poliser och en väl fungerande offentlig service i hela landet.