7 februari uppmärksammade ledarsidan problemet med att regering och riksdag i allt större utsträckning använder sig av riktade statsbidrag till kommuner och regioner på bekostnad av de generella statsbidragen.
De flesta specialdestinerade statsbidrag betalas inte ut automatiskt utan måste sökas, vilket betyder ökad administration och mer pappersjobb för såväl kommuner och regioner som statliga myndigheter.
Det innebär dessutom att små kommuner som har liten administrativ kapacitet ofta avstår från att söka de riktade bidragen.
Ett exempel: För 2023 avsatte regeringen 54 miljoner kr för att förlänga det så kallade läslyftet i förskolan. Det låter bra och är så klart en behjärtansvärd insats att stimulera ökat läsande bland barn.
Men utslaget på landets 290 kommuner blir 54 miljoner kr inte så mycket. Därför är det förståeligt om en liten kommun inte anser det mödan värt att lägga ned tid på att arbeta fram en lång ansökan för att få ett mindre specialdestinerat bidrag när det är osäkert om den överhuvudtaget kommer att få del av pengarna.
För mindre kommuner som exempelvis Överkalix och Övertorneå kostar det helt enkelt mer än det smakar att ägna sig åt den typen av bidragsjakt.
Därför är det förståeligt att många kommunalråd driver på för att det är bättre att satsa på generella än riktade statsbidrag till kommunsektorn – en uppfattning som dessutom delas av hela SKR (Sveriges kommuner och regioner).
"Riktade statsbidrag är ofta förenade med detaljerade krav som kan öka kostnader för administration och försämra effektiviteten" skriver SKR på sin hemsida.
Nu kan dessbättre en förändring vara på gång. I förra veckan kunde NSD berätta att en statlig kommitté föreslår att 14 utvalda mindre kommuner – däribland Överkalix, Övertorneå, Haparanda och Arjeplog i Norrbotten – på försök ska slippa alla statliga detaljkrav kring en stor mängd riktade statsbidrag och istället få sin andel som generella pengar.
Det är ett initiativ som pekar åt rätt håll. Men varför bara ett försök – och varför utesluta andra mindre kommuner som Pajala och Jokkmokk?
Antagligen vore det lika bra att genast lägga alla pengar i en större påse med generella statsbidrag. Då kommer pengarna hela landet till del, samtidigt som den administrativa bördan minskar hos både stat och kommuner.
Förhoppningsvis är de flesta lokalpolitiker ändå tillräckligt kloka för att använda pengarna för att utveckla skolor, omsorg och andra offentliga kärnverksamheter. Och om de inte är så smarta finns alltid den demokratiska möjligheten att rösta bort dem i nästa val.