Fog för fackets farhågor

Det borde inte ligga i branschens intresse att förknippas med lönedumpning och underbudskonkurrens.

Skogsplantering är en investering i framtiden och en verksamhet som förtjänar att förknippas med schyssta löne- och arbetsvillkor.

Skogsplantering är en investering i framtiden och en verksamhet som förtjänar att förknippas med schyssta löne- och arbetsvillkor.

Foto: Johan Gunséus / TT

Ledare2020-05-12 06:03
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

I en ledare 7 maj pekade jag på att det finns gott om arbetslösa i Sverige som borde kunna ta de lediga jobb som finns inom skogs- och jordbruket, till exempel för att klara årets skogsplantering.

Arbetsgivarorganisationerna hävdar dock att det saknas arbetskraft och att regeringen måste göra det lättare för migrantarbetare att ta sig till Sverige för att det ska det vara möjligt att sätta plantorna i jorden. Det snackas om att hela planteringssäsongen är hotad och att värden i miljardklassen står på spel.

I ett pressmeddelande framhåller emellertid GS Facket, förbundet som organiserar skogsarbetarna i Sverige, att arbetsgivarsidan sprider en helt felaktig bild av situationen. 

"De allra flesta skogsbolag har sedan en tid tillbaka löst arbetskraftsbristen till årets plantering. Skogsplanteringen är inte alls hotad", fastslår förbundet efter att ha ringt runt till flera plantskolor och företag.

Enligt GS Facket finns istället ett annat motiv till att arbetsgivarnas uppskruvade tonläge. De vill säkra arbetskraftsinvandringen efter coronakrisen.

Branschen har vant sig vid att betala ett billigt pris för skogsvårdsjobb och vill säkerställa att det finns politiskt stöd för arbetskraftsinvandring även i framtiden, eftersom det bäddar för underbudskonkurrens och press på lönekostnaderna.

Tyvärr finns det fog för fackets farhågor. Det finns skräckexempel på skogsföretag som anlitat utländsk arbetskraft till löner och villkor som ligger långt under svensk kollektivavtalsstandard.

För några år sedan skrev tidningen Land om litauiska skogsarbetare som bara fick 46 kr i timmen när de jobbade i Sverige!

Man kan förstå att det finns skrupelfria arbetsgivare som tycker att det är okej med lönedumpning och underbudskonkurrens. Men det borde inte ligga i den svenska skogsnäringens intresse att förknippas med sådant.

Branschen själv har länge talat om skogsbrukets roll för klimatomställningen och vikten av gröna jobb. Och då är det ju också högst rimligt att denna gröna framtidssektor förknippas med schyssta löner och vettiga arbetsvillkor.

Det borde därför vara ett gemensamt intresse hos både GS Facket och skogsarbetsgivarna att sätta stopp för de oseriösa aktörerna och se till att höja skogsvårdsjobbens status. 

Plantering av skog är om något att betrakta som en viktig investering i framtiden. Det är social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet på riktigt.