PMU Second Hand i Boden arrangerar i helgen Bodendagen då de skänker hela dagskassan till personer som har det svårt ekonomiskt. I NSD vittnar socialförvaltningens teamchef om att barnfattigdomen ökar också i Boden.
Enligt en av Bodendagens volontärer sa en tjej förra året "Åh vad härligt, nu kan jag vara som de andra i skolan", efter att hon fått ett par jeans.
Hjärtskärande. Alltför många barn upplever ekonomisk stress när skolan börjar och ojämlikheten blottas.
I den senaste rapporten från Rädda Barnen, Hyresgästföreningen, Röda Korset och Majblommans riksförbund har mer än hälften av de ensamstående föräldrarna haft svårt att köpa årstidsanpassade kläder till sina barn.
Att inte ha galonisar, tillräckligt varma kängor eller nya jeans till skolstarten är ett tecken på fattigdom.
Främst ett tecken på att vi lever i ett samhälle som är fattigt på omsorg om våra allra minsta medborgare.
Det är oanständigt att vi överhuvudtaget har barnfattigdom i Sverige, att den dessutom ökar är en skam.
Enligt rapporten från de fyra organisationerna har 42 procent av ensamstående föräldrar under de senaste sex månaderna behövt låna pengar för att kunna betala grundläggande utgifter. Siffran i fjolårets undersökning var 34 procent.
En ökning med åtta procentenheter hos barnfamiljer som inte får pengarna att räcka till basutgifter.
Tänk då vad som händer när en tand måste lagas eller när bilen går sönder.
Kostnadskrisen som vi alla (eller ja kanske inte de allra rikaste då) har upplevt de senaste åren slår tveklöst hårdast mot de med minst marginaler.
När matpriserna skenar måste man välja bort det dyra. Och då handlar det inte om att äta hushållsost i stället för Västerbottensost.
Det handlar om att helt avstå från ost och annat dyrt som frukt, grönsaker, mjölk, kött och fisk.
46 procent av de ensamstående föräldrarna och en tredjedel av de sammanboende har inte haft råd att köpa näringsrik mat varje dag i veckan. En femtedel av de ensamstående föräldrarna har inte alltid kunnat äta sig mätta.
Ja, du läste rätt. Föräldrar i Sverige som inte har råd att äta sig mätta. Så kan vi inte ha det.
De fyra organisationerna kräver att politikerna vidtar åtgärder som minskar barnfattigdomen. De har fem förslag:
- Reformera bostadsbidraget i takt med kostnadsökningarna.
- Höj barnbidraget.
- Erbjud skolfrukost.
- Inför kostnadsfria fritidsaktiviteter.
- Avgiftsfri kollektivtrafik.
Jag delar deras åsikter, men vill komplettera med tre ytterligare punkter:
- Föräldrar måste få bra jobb med schyssta löner och villkor.
- Välfärdssamhället måste finnas med bra skola, förskola, kultur och fritidsaktiviteter.
- Trygghetsförsäkringarna måste ge reell trygghet för den som drabbas av sjukdom eller arbetslöshet.
Bodendagen och det välgörenhetsarbete som görs där är viktigt – mycket viktigt. Men i grunden är det ett gemensamt ansvar att motarbeta barnfattigdom.
Den långsiktiga lösningen ligger i att rusta ett samhälle som inte låter något barn falla igenom.
Att barn far illa är helt oacceptabelt och att politiken låter det ske är inget annat än skamligt och stötande.
Det kan inte finnas en större uppgift för politiken och vuxenvärlden än att säkerställa att alla barn – varenda unge – får den bästa uppväxten.