I en artikelserie har NSD-reportern Lena Tegström granskat de nya lagar och regler som gäller för de organisationer som bedriver skyddat boende för kvinnor och barn som drabbats av våld i nära relationer.
Från och med 1 april krävs särskilt tillstånd för verksamheten. Enligt riksdagsbeslutet handlar det om att kvalitetssäkra skyddet och stödet för utsatta människor, vilket är i grund och botten positivt.
Men de nya bemanningskraven skapar samtidigt allvarliga problem för många mindre kvinnojourer.
"Vi har inte tillräckligt med ekonomiska resurser för att klara det som krävs i och med tillståndsplikten att driva jourboendet. Det är ett problem för många små jourer", säger Katarina Johansson, vice ordförande för Bodens kvinnojour, i NSD.
Liknande larmsignaler kommer även från kvinnojourerna i bland annat Kiruna, Gällivare, Överkalix, Övertorneå, Jokkmokk, Haparanda, Arvidsjaur och Älvsbyn som alla ser svårigheter att leva upp till de nya kraven.
Följden kan bli att det till sist finns bara en eller två kvinnojourer som kan erbjuda skyddat boende i Norrbotten, en fjärdedel av Sveriges yta.
Det är givetvis en mycket oroande utveckling och borde föranleda viss eftertanke i regering och riksdag.
Lagstiftarnas intention kan ju inte vara att slå undan benen för viktig verksamhet i en massa små gles- och landsbygdskommuner.
Allvarligt är dessutom att regeringen samtidigt drar ner på de statliga anslagen för att kvalitetssäkra verksamheten
2023 fördelades cirka 35 miljoner kr i statsbidrag till ideella organisationer för kvalitetshöjande åtgärder på skyddade boenden. Men i år fick Socialstyrelsen bara 20 miljoner kr att dela ut till landets 290 kommuner.
Följaktligen får många kvinnojourer inte de pengar som de önskat och äskat. Till exempel fick kvinnojouren i Boden tummen ned för sin ansökan.
Det borde föranleda ett omtag och omtänkande redan i regeringens vårändringsbudget som ska läggas på riksdagens bord i mitten av april.
Kvalitetsstödet till kvinnojourerna är en struntsumma i en statsbudget som numera omspänner mer än 1,3 biljoner kronor.
Regeringen skulle kunna tiodubbla stödet till de ideella organisationerna från dagens 20 miljoner kr till 200 miljoner kr utan att det gjorde någon större skillnad för budgetsaldot.
Det handlar inte ens om en promille av statens samlade utgifter och är småpengar jämfört med vad som skickades väg i form av slopad plastpåseskatt och andra skattesänkningar i statsbudgeten för 2024.