Torsdag 12 januari häktades en 45-årig man på sannolika skäl misstänkt för mordet på sin åttaårige son i Luleå.
Den fruktansvärda händelsen har skakat om hela Luleå – och under söndagen deltog nästan 1 000 personer i en manifestation för att barn inte ska kunna tvingas till umgänge med en förälder.
I riksdagen i förra veckan väckte också Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi förslaget om en Lex Tintin – en lagändring för att stärka skyddet av barn i samband med vårdnadstvister (Tintin var smeknamnet på den lilla pojken i Luleå.)
I sitt svar öppnade statsminister Ulf Kristersson (M) för en lagändring och sa att han gärna gör det i bred politisk enighet.
Det är en välkomna signaler från regering och riksdag. Som påpekades på NSD:s ledarsida 13 januari så finns det mycket starka motiv för att genomföra vissa förändringar i föräldrabalken.
I en rapport redan 2020 visade Barnombudsmannen att det finns alltför många fall där barns rättigheter kränks allvarligt vid tvister som rör vårdnad, boende och umgänge. Samma slutsats drog Jämställdhetsmyndigheten i en utredning 2022.
Jämställdhetsmyndigheten hade granskat totalt 814 domar från Sveriges samtliga tingsrätter. Våld eller andra övergrepp mot partner eller barn uppges i 64 procent av de granskade målen. Men trots det väljer ändå domstolarna – med hänvisning till gällande lagstiftning – att i många fall att sätta umgängesrätten före skyddet och tryggheten för barnen.
Det är både stötande och upprörande.
Det ska inte vara ett tvång för barn att umgås med pappor som utsatt deras familjer för våld, hot eller trakasserier.
Det borde inte heller vara särskilt svårt att stärka barnrättsperspektivet i lagstiftningen. Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin har skissat på hur en lagändring skulle kunna se ut.
Bland annat vill hon att barn ska få ett eget juridiskt ombud som bara ser till barnets bästa i rättsprocesserna. Vidare vill hon stärka kompetensen hos domstolarna när det gäller barn och barns rättigheter, liksom om hur våld och hot påverkar barnen.
"När det finns uppgifter om våld mot en förälder eller barnet själv måste barnets absoluta rätt till skydd från våld väga tyngst. Barnet ska skyddas i domstolen och inte från domstolen", säger hon.
För närvarande är föräldrabalken tydlig med att det ska fästas särskild vikt vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Det är givetvis vettig princip. Men den kan aldrig vara överordnad barnens rätt till en trygg och stabil tillvaro.
Det kan inte vara lagstiftarnas mening att barn mot sin uttalade vilja ska tvingas till umgänge med en våldsam och hotfull förälder.