Organisationen Svenska badbranschen har i en sammanställning visat att nästan samtliga kommuner i Sverige behöver storrenovera sina badhus eller bygga nytt. Mer än 300 kommunala badhus i Sverige runtom i Sverige har nått pensionsåldern och är i princip helt utslitna.
Kombinationen av fukt, värme, klor och flitigt användande har tagit hårt på de många badhus som byggdes under 1950-, 1960- och 1970-talen. Den beräknade livslängden på 40 år är för länge sedan passerad.
Därför är det inte heller konstigt att Kiruna – i likhet med exempelvis Luleå och Pajala – investerar i ett nytt badhus. Det hade behövts göras även om inte stadsomvandlingen varit ett faktum.
Kostnaderna för det nya badhuset i Kiruna sticker emellertid ut i jämförelse med i princip alla andra byggprojekt i vårt avlånga land.
Enligt siffror från Svenska Badbranschen kostar det i genomsnitt 35 000 kr per kvadratmeter att bygga ett nytt badhus i Sverige. I Kiruna har byggkostnaden dragit iväg till det dubbla – 70 000 kr per kvadratmeter.
Notan för bygget ligger nu på totalt 720 miljoner kr. Noterbart är dessutom att kommunstyrelsen så sent som i februari 2020 fick en föredragning där den beräknade kostnaden låg på 360 miljoner kr, plus minus 10 procent.
Det har alltså skett en exceptionell och mycket kraftig fördyring på kort tid.
Det kan inte heller förklaras med den heta byggmarknaden i Kiruna eller pandemin. Inga andra byggprojekt i kommunen har dragit iväg på samma sätt.
Till exempel ligger bygget av den nya gymnasieskolan i samma stad i linje med budget, trots att det borde ha drabbats lika hårt av ökade byggkostnader och förseningar på grund av covid-19.
Det är också bakgrunden till den omfattande granskning som nu genomförts av revisionsfirman KPMG.
Rapporten pekar inte ut någon syndabock. Dock konstaterar den att kommunstyrelsens roll behöver stärkas i samband med stora upphandlings- och avtalsprocesser, bland annat för att säkra "långsiktig ekonomisk hållbarhet"
I klartext betyder det att kontrollen och uppföljningen från kommunledningen har brustit och måste bli bättre i framtiden.
I Kiruna är skadan redan skedd. Badhusbygget har blivit en dyrköpt läxa inför framtiden och en gökunge som äter upp utrymmet för andra angelägna kommunala investeringar.
För Luleå, Pajala och andra kommuner, som är i färd med att bygga badhus eller andra stora anläggningar, finns dock skäl att se och lära för att undvika liknande misstag.
Det gäller för kommunledningarna att ha järnkoll och kräva regelbundna återrapporteringar om de stora kommunala byggprojekten.