Att klara grundskolan och gå vidare och genomföra gymnasieutbildning kan vara avgörande för framtida möjligheter att få arbete, kan man läsa i Luleå kommuns dokument “Strategisk plan & budget 2020-2022”. Samtidigt är andelen underkända på det nationella provet i matematik i årskurs nio 14,3 procent i kommunen. Det är ett problem för både elever och Luleå. Men det finns åtgärder för att komma till rätta med situationen.
Kunskaper i matematik har stor betydelse för många aspekter av människors liv, inte minst för fortsatt utbildning och karriärmöjligheter. Matematikkunskaper i en population är också viktigt ur ett samhällsperspektiv då dessa kunskaper får direkt påverkan på områden som digitaliseringen och innovation i samhället. Flera studier visar att kunskaper inom matematik är de kunskaper och förmågor som tydligast korrelerar med hur individen lyckas i framtiden.[2] [3]Därför är det viktigt att förutsättningar för goda matematikkunskaper etableras från grundskolan.
Matematik är det kärnämne i Sverige som har högst andel underkända elever. Elever som inte får godkänt i kärnämnen blir kraftigt begränsade vad gäller framtida studier och livsval. Studier visar att matematikresultaten är det ämne som har tydligast påverkan på hur individer lyckas i framtiden. Slutsatsen är att något måste göras åt situationen med matteundervisningen. Annars riskerar regionen att halka efter vad gäller yrkesmöjligheter för kommande generationer och i förlängningen hotas både individers självkänsla och näringslivets utveckling.
För att förändra det här krävs ett ledarskap som prioriterar matematik och ser hur vi kan arbeta smartare inom undervisningen. För att komma i gång med den förändring som krävs har vi tre genomförbara förslag:
Starta utvecklingsprojekt för de skolor där matematikresultaten brister. Lär av de lyckade projekt som lärare är positiva till och som fungerat i andra kommuner.
Inför standardiserade avstämningsprov med hjälp av digitala verktyg. Regelbundna avstämningar med digitala verktyg innebär att lärare och rektorer kan utvärdera elevers kunskap löpande – och med möjlighet att sätta in rätt resurser när de behövs. Inte lång tid efter.
Kommuner och beslutsfattare följer resultat löpande. Med standardiserade avstämningar har staden möjlighet att se hur det går för elever på halvårsbasis, eller per kvartal. Med bättre underlag följer en bättre förståelse av vilka insatser som behövs och vilka som fungerar.
Det finns inte bara hårda argument, vad gäller ekonomi och samhällsutveckling, för att satsa på skolundervisningen i matematik utan även viktiga, mjuka värden. För många elever är matematik ett väldigt laddat ämne som innebär mycket ångest. Men genom en god grundförståelse kan denna ångest vändas till till något positivt när individer utvecklas och får bättre självkänsla.
Givetvis finns det en rad ytterligare insatser som behövs för att förbättra skolresultat, men ett första steg i en förändring är att mäta och förstå elevers kunskaper, för att sedan systematiskt kunna lyfta dem. Med ett nytt sätt att arbeta och prioritera matematiken i Luleå finns möjlighet att ge alla elever den matematikundervisning och de kunskaper de förtjänar.