I Socialdemokraternas valmanifest 2018 var skolpolitiken ett prioriterat område. Enligt valprogrammet vill S ”genomföra en nationell plan för studiero och trygghet i skolan, införa mobilförbud i grundskolans klass­rum och stärka möjligheten att stänga av eller om­placera elever som hotat eller utsatt andra för våld”.

Nu levererar den S-ledda regeringen i enlighet med sitt besked inför valet. Under onsdagen gav utbildningsminister Anna Ekström (S) en utredare i uppdrag att lämna förslag på vad som ska ingå i den nationella planen för trygghet och studiero. Utredaren ska bland annat:

• lämna författningsförslag som avser ett mobiltelefonförbud för eleverna vid deltagande i undervisning, med rätt för rektor eller lärare att bestämma att mobiltelefoner kan eller ska användas vid olika tillfällen för bestämda syften,
• lämna författningsförslag för att elever som hotat eller utsatt andra elever eller skolpersonal för våld lättare ska kunna stängas av eller omplaceras,
• lämna förslag på hur lärarnas arbete för att upprätthålla studieron kan stärkas samt andra åtgärder som ökar skolans möjligheter att ingripa vid ordningsstörningar,
• lämna författningsförslag som syftar till att skolan ska främja att elever och vårdnadshavare tar del av skolans ordningsregler,
• analysera hur skolorna kan förebygga att elever utsätts för kränkande eller annat olämpligt innehåll, till exempel pornografi, genom skolans digitala verktyg.

Senast 16 december ska ett färdigt utredningsbetänkande ligga klart på regeringens bord.

Anna Ekströms besked är ett exempel på vad som är möjligt att uträtta genom Januariavtalet.

Genom regeringsinnehavet och samarbetet med Liberalerna och Centerpartiet kan Socialdemokraterna förverkliga en del av sin politik. Det hade inte partiet kunnat göra om det satt sig på åskådarplats efter valet 2018. Då hade det varit andra som styrt inriktningen för regeringspolitiken.

Ida Karkiainen, Linus Sköld, Emilia Töyrä och Fredrik Lundh Sammeli vill säkerställa en statlig närvaro i hela landet. FOTO: Socialdemokraterna

Under tisdagen åker länets fyra S-riksdagsledamöter till Överkalix och Kalix. På dagordningen står besök vid det statliga servicekontoret i Överkalix samt arbetsförmedlingen i Kalix.

Det gemensamma temat för de två träffarna är vikten av att säkerställa en statlig närvaro och god service i hela landet, vilket känns som en helt riktig prioritering. 

Under den M-ledda regeringen 2006-2014 skedde en kraftig nedmontering av den statliga servicen i stora delar av Sverige. Allt fler statliga funktioner och jobb koncentrerades till 08-området. 

Men efter regeringsskiftet 2014 har skett en kursändring. Under mandatperioden 2014-2018 påbörjades en politik för att stärka den statliga närvaron runtom i Sverige.

Statliga verksamheter har omlokaliserats från Stockholm till andra delar av landet, däribland Polarforskningssekretariatet som fick nytt säte i Luleå. Flera nya statliga servicekontor har byggts upp, bland annat i Jokkmokk och Överkalix. Dessutom har det skett en utbyggnad av polisutbildningen, vilket innebär att det kan bli fler poliser i hela landet.

Regering och riksdag får dock inte slå sig till ro. Det krävs fortsatt engagemang för att utveckla trygghet, service och välfärd i hela vårt avlånga land. Det finns mycket kvar att göra.

• Den parlamentariska landsbygdskommittén pekade på att det är möjligt att omlokalisera ytterligare 10.000 statliga jobb från Stockholm till andra delar av landet. Flytten av Polarforskningssekretariatet bör således följas av fler liknande beslut.
• Samma gäller de statliga servicekontoren. Inför valet 2018 gav Socialdemokraterna besked om att de vill öppna ytterligare 55 nya statliga servicekontor runtom i landet. Rimligen är det ett S-förslag som även kan få uppbackning av samarbetspartierna C, L och MP.
• Viktigt är även att fortsätta stärka den polisiära närvaron i alla delar av Sverige. Det är så klart angeläget med krafttag mot gängkriminaliteten i storstädernas förorter. Men polisen måste finnas på plats även i landets minsta gles- och landsbygdskommuner.

Det handlar om rättvisa – att staten har samma förpliktelser mot människor oavsett om de bor i Pajala eller Partille.

Trygghetssystemen och servicen måste fungera i hela Sverige. Och det är utmärkt att S-riksdagsledamöterna från Norrbotten agerar blåslampor och pådrivare i det arbetet.

Under måndagen gästas Kalix, Luleå och Piteå av socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S). Under en hektisk dag ska han hinna med att träffa pensionärsorganisationer i Kalix Folkets Hus, Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan i Luleå samt tala vid ett offentligt möte i Piteå.

Det råder ingen tvekan om vad som kommer att vara Shekarabis huvudfråga under besöket i norr. Det är villkoren för pensionärerna.

”De som varit med och byggt landet genom sitt arbete har lagt grunden för vår gemensamma välfärd. De har rätt till en trygg ålderdom. Därför är höjda pensioner min främsta prioritering”, säger Shekarabi på regeringens hemsida.

Som jag noterade på NSD:s ledarsida 19 februari har Shekarabi dessutom en del på G. Det handlar om tydliga insatser för landets låginkomstpensionärer. 

Socialförsäkringsministern har en klar och tydlig ambition. Även undersköterskor, lagerarbetare, lokalvårdare och andra lågavlönade LO-medlemmar ska ha en anständig pension och ekonomisk trygghet på ålderns höst.

Så är det tyvärr inte för alla idag. LO har i flera rapporter pekat på att det finns stora grupper som får en högst blygsam pension, trots att de slitit ett helt arbetsliv.

Därför är det i allra högsta grad befogat att Shekarabi och regeringen går på offensiven i pensionsfrågan. Det är lika viktigt nu som på 1950-talet att Socialdemokraterna tar fajten för en rejäl pension för de breda löntagargrupperna.

Socialdemokraterna kommer att anta ett nytt internationellt program på partikongressen i Göteborg 2021. En arbetsgrupp har tillsatts och under maj-september ska det bli ett rådslag där partimedlemmarna får tycka till.

”Jag tror att partiet längtar efter att få diskutera internationella frågor, för tyvärr är det ju så att det händer väldigt mycket negativt runtom i världen”, säger utrikesminister Ann Linde (S) i en intervju i Aktuellt i Politiken.

Ett sådant programarbete med internationellt fokus kan även bli ett sätt att engagera fler ungdomar i socialdemokratin. Det finns ett intresse bland unga för mänskliga rättigheter och internationell solidaritet – och inom socialdemokratin kan de få en plattform för sitt engagemang.

Socialdemokratin har dessutom fina traditioner när det gäller internationell verksamhet. Personer som Hjalmar Branting, Olof Palme, Anna Lindh, Jan Eliasson och Margot Wallström har varit starka röster för Sverige och svensk socialdemokrati i världen.

Och via Palmecenter (arbetarrörelsens organisation för internationell verksamhet) är SSU, studentförbundet, fackliga avdelningar, S-föreningar och andra engagerade i omkring 200 utvecklingsprojekt i fler än 20 länder. Det handlar om projekt för att stärka demokrati och mänskliga rättigheter i länder som Myanmar, Filippinerna, Serbien, Namibia, Zimbabwe och Sydafrika.

Därför finns en stadig grund att bygga vidare på när socialdemokratin ska formulera ett nytt program och utveckla sin internationella politik i en ny tid. Internationalismen är en del av socialdemokratins själ.

Som jag skrev i NSD:s ledare 30 december är det också viktigt att socialdemokratin kliver fram på den internationella arenan för att visa att det finns alternativ och motkrafter till Trump, Putin och Bolsonaro. Det finns inga skäl att lägga sig platt inför de auktoritära och högernationalistiska krafterna.

Som Tage Danielsson så klokt uttryckt det:

”Vi som satts att leva i besvikelsens epok
– Ja, vad gör vi nu? Vad ska vi tala på för språk?
Ett sätt är att, även om det blåser lite kallt,
Tro på det vi trodde på – trots allt!”

Även statsminister Stefan Löfven gratulerar det socialdemokratiska kvinnoförbundet. Till vänster S-kvinnors ordförande Carina Ohlsson. FOTO: TT

Idag är det inte bara Alla Hjärtans Dag. Idag fyller också S-kvinnor, det socialdemokratiska kvinnoförbundet, prick 100 år.

Det är en organisation som kan se med stolthet på sin historia. Under 100 år har S-kvinnor drivit på för jämställdhet och de har nått fantastiska resultat.

Allmän och lika rösträtt. Slopandet av sambeskattningen 1971. Lagen om fri abort 1975. Omvandlingen av den gamla moderskapspenningen till en modern föräldraförsäkring för både män och kvinnor. Utbyggnaden av förskolor och fritids. Sexköpslagen. ”Varannan-damernas” i politiken.

I alla dessa frågor är det S-kvinnor som gått i bräschen.

Även under den gångna mandatperioden gjorde S-kvinnor flera tydliga avtryck i den politiska parketten. Sverige fick bland annat en feministisk utrikespolitik, en ny sexualbrottslag, en tredje öronmärkt månad i föräldraförsäkringen, en ny jämställdhetsmyndighet samt gratis mammografi och livmoderhalsscreening i hela landet.

Vid en internationell jämförelse står sig den svenska politiken också mycket stark. Enligt det europeiska institutet EIGE är Sverige det EU-land som är absolut bäst på jämställdhet.

Det betyder inte att allt är bra 2020. #MeToo har fäst uppmärksamheten på de sexuella trakasserier som drabbar kvinnor även i det moderna Sverige. Likaså finns exempel på hedersförtryck, löneorättvisor och mycket annat. Kort sagt: Det finns mycket kvar att göra.

Men vi kan också konstatera att reformer och politiska beslut gjort skillnad och att S-kvinnor spelat en central roll för att göra Sverige till ett bättre och mer jämställt land.

Förbundets medlemmar runtom i landet har all anledning att sträcka på ryggen och känna sig ganska nöjda en stund denna februaridag.