Det är första dagen på höstlovet. Vinden piskar mot det gråa tältet som är rest utanför den stängda skolan på Hertsön.
Där inne tjuter det av skor som möter gympagolv.
Tolv grabbar är där för att spela futsal.
På sidan står Gustav Uusihannu från fritidsgården. Han tror på att sätta gränser och ha ett schysst språkbruk – samtidigt som ungdomarna ska ha kul och få chansen att röra på sig under ordnade former i stället för att bara sitta hemma. Därför har han öppnat upp sporthallen under lovet.
– Hertsön är ett område med stora behov. Det är hög andel nyanlända, hög andel arbetslösa, hög andel utan akademisk utbildning, hög andel barnfattigdom. Det behövs bra verksamhet här och jag känner att jag gör nytta varje dag, säger Hertsöprofilen som är heltidsanställd på fritidsgården.
Vi ska återkomma till Gustav Uusihannu. Men för en stund ska vi lämna sporthallen och bege oss till Hertsö IP. Där har Gustav också spenderat åtskilliga timmar och där tror han att hela Luleås största insats för integrationen görs – hos Luleå SK.
Det är fjärde dagen på höstlovet nu. Bengt Augustsson som har klubban i föreningen sitter inne på kansliet och väntar på sin vice ordförande Per-Håkan Taavo. Taavo har också varit i sporthallen och satt igång en futsalträning, för de som inte har råd eller möjlighet att åka på höstlovsfotbollen i Arcushallen.
Hur skulle ni beskriva Hertsön som stadsdel?
Bengt Augustsson har bott där sedan bostadsområdet byggdes som en del av miljonprogrammet på 1970-talet. Han känner sig som en genuin Hertsöbo som kan svara på frågan.
– Det är ett väldigt levande område med många ungdomar. Vi är Norrbottens största stadsdel och den stadsdel som har flest invandrare och det kräver sin man. Om vi inte skapar aktiviteter åt våra ungdomar kommer det bli ett oroligt område, helt säkert. Men skolan har gjort ett jättebra jobb här, säger Bengt Augustsson, ordförande i LSK.
Luleå kommuns senaste mätning från Statisticon, som har kartlagt kommunen utifrån social hållbarhet, ger honom fel på en punkt. Porsön hade fler invånare per 31 augusti 2021. Men han har rätt i att det är ett stort område som är socioekonomiskt utsatt.
Hertsön har en låg förvärvsgrad, höga ohälsotal, hög arbetslöshet, hög andel medborgare med ekonomiskt bistånd och här bor förhållandevis många som är födda utanför Europa.
Hertsön
Befolkning: 5 344 (Högst: Porsön 5 475. Lägst: Niemisel 404.)
Medianinkomst: 285 000 (Högst: Lulsundet 412 000. Lägst: Porsön 120 000.)
Förvärvsarbetande: 76 procent (Högst: Hällbacken 93. Lägst: Porsön 49.)
Eftergymnasial utbildning: 29 procent (Högst: Lulsundet 68. Lägst: Niemisel 21.)
Ohälsotal (dagar): 31 (Högst: Malmudden 34. Lägst: Hällbacken 9.)
Ekonomiskt bistånd: 5,3 procent (Högst: Tuna 10,9. Lägst: Hällbacken och Bälinge 0,0.)
Öppet arbetslösa: 3,7 procent (Högst: Tuna 4,4. Lägst: Bälinge: 0,2.)
Födda utanför EU/EFTA: 15 procent (Högst: Tuna 27. Lägst: Brändön, Måttsund, Klöverträsk 1)
LSK har ett tuffare upptagningsområde än många andra föreningar.
– Vi har ett dilemma med våra avgifter. Jag törs säga att vi har lägst avgifter i Luleå med 300 kronor i medlemsavgift och en aktivitetsavgift är som är från 100 upp till 700 kronor som det kostar för de äldsta barnen. Det är egentligen inte mycket pengar, säger Per-Håkan Taavo.
Men mycket för en del.
– Ja. Vi har 40-50 barn varje år som inte har möjlighet att betala de avgifterna. Vi måste hela tiden söka stöd och lappa och laga själva för att täcka den avgiften.
Där vill Bengt Augustsson vara tydlig:
– Alternativet är att stå och säga till en nioåring att den inte får vara med för att mamma och pappa inte har betalat. Det är så hjärtlöst, så det vill vi inte göra. Och det har vi aldrig gjort heller.
Det finns ingen fotbollsplan som har lika mycket spontanfotboll.
Per-Håkan Taavo
Vice ordförande i LSK
Integrationen är en av föreningens viktigaste funktioner i dag. Andelen utomeuropeiskt födda invånare är högst på Hertsön, Porsön och Tuna i Luleå kommun.
Förra året hade Sportklubben ett ungdomslag med 15 olika nationaliteter.
– Vi tar ett enormt ansvar för individer. Vi ser till att de får en bra fritidssysselsättning. Det är ungdomar som inte driver omkring och hittar på andra saker. De spelar fotboll här hos oss. Och det bidrar till att det har varit så lugnt som det har varit på Hertsön i flera år, säger Per-Håkan Taavo.
LSK är också en del av ett nätverk som försöker fånga upp ungdomar som är på väg att hamna på glid.
– Man hör ju hela tiden om barn, sådana som Gustav träffar i skolan, som det finns en risk med att de kan hamna snett. De har det tufft i skolan. Men de spelar fotboll och man ser hur de verkligen brinner för fotboll och kommer till varje träning. Jag tror att det räddar många individer, tack vare den verksamhet vi har här, säger Per-Håkan Taavo.
Samröret med lokala Ica-handlaren är ett exempel på hur idrotten kan göra skillnad i samhället, menar Bengt Augustsson.
– Jag får reda på om det är någon LSK:are som har åkt dit för snatteri. Då tar jag kontakt med den familjen och berättar att så gör man inte om man är sportklubbare. Handlaren vill ju försöka ta ett totalt grepp över att folk ska må bra här och där är vi en viktig del.
"Vi har det sämre än det har varit. Och jag tror att många tar idrotten för given. Den har alltid funnits och kommer alltid att finnas, tror nog många", säger Bengt Augustsson.
Per-Håkan Taavo och Bengt Augustsson.
Luleå SK
Utmaningarna för LSK kommer också med integrationen. Språk- och kulturkrockar tillsammans med socioekonomiska förhållanden tror klubben är faktorer som gör att man inte har lyckats få in pengar till föreningen som förr. De har för en tid sedan gett upp hoppet om att sälja rabattkuponger och bingolotter.
– De har inte stödet från sina föräldrar och vi kan inte tvinga på tioåringar att knacka dörr. Ibland har vi kakförsäljning där ledarna kan följa med barnen och sälja. Det krävs att ledare kommer med, för det gör inte alla föräldrar, säger Per-Håkan Taavo.
Den här barriären mellan förening och föräldrar börjar bli mer påtaglig, berättar eldsjälarna Taavo och Augustsson. Föreningen skulle vilja göra mer för att nå ut till fler.
Ledarsidan speglar till exempel inte demografin på Hertsön.
– Vi saknar ledare med annan bakgrund. Det är svårt att nå dem. Vi kallar till föräldramöte för att bjuda in alla nya, men det är inte så många föräldrar som kommer. Det skulle krävas extra arbete. Vi skulle egentligen behöva knacka hos familjer, komma in och berätta vad föreningen jobbar med och försöka få en del att bli ledare. Men här är det ju bara ideella krafter – vem ska hinna med det? säger Per-Håkan Taavo.
Lika tydligt är det att mångfalden saknas bland flickorna.
– Om vi har tio tjejer med utländsk bakgrund har vi 150 killar, säger Per-Håkan Taavo.
Bengt Augustsson leker med tanken att föreningen skulle ha råd att anställa en person för att göra det här jobbet.
– Då skulle vi kunna anställa en ambassadör eller integrationssamordnare och vi skulle kunna få en eldsjäl som kan idrotten och som kan gå runt och träffa folk, säger han.
Det finns en mängd utmaningar för en klubb som LSK. Men lika många anledningar att vara stolta, menar Per-Håkan Taavo.
– Vi är jättestolta över att det är så många som engagerar sig i den här föreningen för att ta ungdomar ska ha det så bra som möjligt och för att de ska lära sig att spela fotboll. Vi har jätteduktiga ledare som kämpar som fasen, säger Per-Håkan Taavo.
Extra glad blir han när han ser alla barn som spelar fotboll ute på Hertsö IP hela sommaren. Det är något unikt, menar han. På Hertsö IP är inte spontanidrotten död.
Det finns ett engagemang här.
Gunilla Lundström
Rektor, Hertsöskolan, mellanstadiet
Det är fler personer i närheten som inte kan låta bli att se allt som sker på idrottsplatsen.
Gunilla Lundström är rektor på Hertsöskolan. Inne på kontoret har hon ett certifikat från Arsenal på att hon har gått stadiumtouren på Emirates Stadium. Men hon behöver inte åka till London för att dra på smilbanden av fotboll. Hon brukar cykla hem efter arbetsdagarna. Då blickar hon först bort mot fotbollsplanen.
– Det är alltid fullt med aktivitet på fotbollsplanen när jag ska cykla hem från jobbet. Det är härligt att se vilket engagemang det är på planen. Det värmer i hjärtat.
Hon skulle säga att det finns ett speciellt engagemang på Hertsön och en vilja att samarbeta mellan olika aktörer, som skola, föreningar, näringsliv och fritidsgård.
– Det är en vi-känsla. Hertsöandan brukar man ju prata om.
Hur märker du att det är ett socioekonomiskt utsatt område?
– På måndagar går det åt mer lunch i skolan, då kan man märka att det inte är alla som får i sig så mycket mat hemma.
Gunilla Lundström, Per-Håkan Taavo och Bengt Augustsson lyfter gärna fram fritidsgårdens betydelse.
Då tar vi oss tillbaka dit. Till Amir Rezapoor som är en av alla ungdomar som tagit sig till sporthallen för att spela fotboll under höstlovet.
– Jag är här för att vara med kompisar, för att träna och bli bättre på fotboll. Det är kul att kunna vara här med kompisarna i stället för att sitta hemma och inte göra någonting.
Amir passar vidare bollen till en lagkamrat som dribblar sig fram på kanten iklädd den blåa LSK-tröjan.
– Just nu är alla här verksamma i idrottsföreningar. Men de har inte alltid varit det, en del har tagit vägen genom fritidsgården här. Han som har bollen nu till exempel har kommit in i LSK via oss. Fritidsgården har den effekten, vi får in dem på bra vägval ibland. Man vet att föreningslivet är en trygghetsfaktor för ungdomar och vi försöker leda in dem dit, säger Gustav Uusihannu.
– Vi tror på att fylla deras liv med positivt innehåll och att det finns närvarande, bra ledare.
Det är kul att kunna vara här med kompisarna istället för att sitta hemma och inte göra någonting.
Amir Rezapoor
Fotbollsspelare
Fritidsgården har öppet varje dag och även ett antal kvällar i veckan. Helgen innan höstlovet var de på teater, de kan vara på dans eller se film. Gustav Uusihannu vill understryka att de gör saker för de som inte är idrottsintresserade. Men nu fokuserar vi på idrotten och han tror att just den gör en enorm skillnad för Hertsön.
– Nu låter det som att allt är bra. Men det blir ganska mycket gränssättning för mig också. Jag har haft anledning att verkligen vara tydlig med varenda en här. Det har varit en del duster och jag har behövt ta kontakt med vårdnadshavare, på gott och ont, till alla här. Men det bygger också bra relationer och förtroende för varandra över tid.
Fritidsgårdar eller föreningar som jobbar aktivt för att utveckla lokalsamhället. Gustav Uusihannu kan inte nog slå fast vad han tror om den betydelsen.
– Jag vet att det här kommer bli viktigare och viktigare. Samhällsutvecklingen tycker jag går ditåt. Det är många unga som behöver bra verksamheter på sin fritid. Det är ungdomar som kanske inte har det bra hemma, inte lyckas i skolan och då blir det viktigt att få bra förebilder på fritiden. Och idrotten kommer att bli en otroligt viktig del för utsatta områden i framtiden.
– Om jag försöker se runt hörnet i Sverige så ser jag att kommuner anställer idrottsledare i utsatta områden, så att det finns ledare på Hertsö IP. Just nu är det lite lappa och laga. Det kanske redan finns sådana anställningar på sina håll i Sverige, men jag tror i alla fall att det kommer behövas och samhällsekonomiskt vore det lönsamt.
Hertsön är ett utsatt område. Men tillsammans går det att göra skillnad. Det vittnar Bengt Augustsson, Per-Håkan Taavo, Gustav Uusihannu och Gunilla Lundström om.
Du kan sätta en träning på julafton, nyårsafton eller varenda dag i juli – de kommer hit.
Gustav Uusihannu
Fritidsgården
