Clipperton, en av de stora trålare som fiskar strömming storskaligt i södra Bottenhavet och Östersjön.
Det är främst Bodens kommunalråd Claes Nordmark (S) som, i egenskap av ordförande för organisationen Norrbottens kommuner, drivit frågan hårt.
De senaste åren har det blivit allt svårare att få ihop fångster som räcker till produktionen av surströmming. Eggen har riktats mot det industrifiske på strömming som stora trålare från Sverige och Finland bedriver i främst Bottenhavet och Östersjön. 80-90 procent av strömmingen blir till fiskmjöl, som används till foder för djur och lax.
Samtidigt gapar trålar och skötar tomma hos yrkesfiskare som bedriver det traditionella, småskaliga fisket efter Höga kusten och söderut.
S-toppen Claes Nordmark har medverkat i flera skrivelser där han krävt att regeringen ska verka för att industrifisket pausas och att Sverige ska gå i bräschen för att styra om strömmingskvoterna från det storskaliga fisket till det kustnära. Senast i mitten av oktober, då kommunalråd och regionråd från Norrbotten och Västerbotten skrev ett öppet brev till regeringen.
– Det är helt uppenbart att strömmingsbestånden mår dåligt. En av följderna blir att även laxen är pressad, eftersom den dels saknar föda, men också att det fångas stora mängder lax som bifångst av de stora trålarna, säger Claes Nordmark.
Det har blivit allt svårare att få ihop tillräckligt med strömming för att tillverka surströmming.
I augusti krävde Norrbottens kommuner att Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) skulle avgå.
– Vi tycker inte att han gjort nog. Förra året gick han emot den minskning av kvoter som forskningen föreslog. Att värna industritrålningen verkar viktigt för honom, säger Nordmark.
Måndag den 21 oktober samlas Kullgren och EU:s övriga fiskeministrar för förhandling om 2025 års strömmingskvoter. Förra året föreslog Internationella forskningsrådet ICES en sänkning av kvoterna och EU- kommissionen ett stopp, något som regeringen sade nej till. I år är förslaget ett helt annat, nu föreslås kvoterna höjas.
Vid fredagens möte i riksdagens EU-nämnd framgick att Sveriges hållning inför förhandlingarna i år är att jobba för en minskning av de föreslagna kvoterna, dock inte ett stopp eller en paus på industrifisket.
– Landsbygdsministern fortsätter alltså att stå upp för industritrålningen och inte för strömmingens överlevnad. Sverige måste med en kraftfull politik gå före och se till att industrifisket pausas några år, samt sätta press på Finland för att samma sak ska hända där, säger Claes Nordmark.
Fakta Strömming/sill
Sill (Clupea harengus) förekommer i alla av Sveriges omgivande hav. Beteckningen strömming används för sill som fångas i Östersjön norr om Kalmar.
Fisket av sill/strömming regleras inom den gemensamma fiskeripolitiken. Här regleras på EU- nivå när, hur och var man får fiska och hur man ska kontrollera detta fiske.
Den totala tillåtna fångstmängden beslutas årsvis på EU-rådet för jordbruk och fiske. För haven som tillhör Östersjön sker det i oktober
Filmen är gjord av Baltic Sea Science Center på Skansen, där man har ett bestånd sill i en akvariumtank.
Fakta: Havs- och vattenmyndigheten
Men forskningen är inte entydig om orsakerna till strömmingens tapp. Finska forskare lyfter miljöpåverkan i högre grad än trålfisket. Forskare har också konstaterat att strömmingen misslyckats med reproduktionen de senaste åren, oklart varför.
Att brist på strömming är orsaken till laxens tillbakagång är inte heller fastslaget. Och ICES anser alltså att strömmingsbeståndet tål en ökning av kvoterna inför 2025.
Är du säker på att den linje ni driver är den rätta?
– Forskningen är osäker här och frågan är komplex. Men det är ju bara lyssna på fiskarna, de lever i verkligheten. Och tillbakagången har gått snabbt de senaste åren. Enda anledningen till att surströmmingsföretagen fick ihop strömming i år är för att de beställt från Finland. säger Claes Nordmark.
Jennie Nilsson (S), tidigare landsbygdsminister.
Samtidigt har den heta potatisen även varit på Socialdemokraternas bord. Redan i juni 2020 nekade dåvarande landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) att driva frågan om att flytta ut trålgränserna, med hänvisning till att det inte fanns några vetenskapliga grunder för beslutet.
De kvoter som S släppte igenom i förhandlingarna 2021 var betydligt högre än de kvoter som beslutades 2023.
– Jag har även varit kritisk mot Socialdemokraterna. 2022 stod jag i SVT och sade att den dåvarande S-regeringens beslut om trålgränser inte var tillräckligt.
Om Socialdemokraterna agerat tidigare kanske situationen varit en annan i dag. Borde inte ditt eget parti gjort mer i frågan?
– 2020, det är ganska länge sedan. Jag vet inte exakt hur det såg ut då. Men som jag sade, 2022 riktade jag skarp kritik mot S-regeringen, säger Claes Nordmark.
Peter Kullgren (KD) uppger att han delar oron för strömmingen. "Därför driver den svenska regeringen den mest restriktiva linjen av alla EU-länder och vi kommer göra allt vi kan för att få så låga kvoter som möjligt", säger han.
Peter Kullgren känner till kritiken mot honom.
– Det är rent trams och politiskt käbbel. I min första fiskeriförhandling lyckades vi med saker som tidigare regeringar aldrig lyckats med. Vi fick till historiskt låga kvoter, om än vi gärna hade gått än lägre. Men vi har en gemensam fiskeripolitik, vi kan inte sätta egna kvoter. Vilket är bra, det skulle vara förödande för strömmingsbeståndet om varje land satte egna kvoter.
Strömmingsfångst i Kallax för några år sedan.
