Regionpolischefen Micael Säll Lindahl säger att polisregion nord varit framgångsrika i rekryteringen, men att det fortfarande finns utmaningar att räcka till för att täcka in halva Sveriges yta.
Norrbottens län är 97 239 kvadratkilometer stort. Sveriges största. Norrbotten ingår tillsammans med Västerbotten, Jämtland och Västernorrland i det som kallas polisregion nord.
I januari nästa år ser region nord ut att nå målet på 2015 poliser.
– Jag hade kunnat ta hand om tusen poliser till, för vi ska täcka mer än halva Sveriges yta, dygnet runt, året runt, alla dagar, säger Micael Säll Lindahl.
– Jag har jobb till varenda en av dem.
Vi ska återvända till honom lite senare.
Efter mordet på Julia Persson 24 april 2019 har familjen valt att inte medverka i media. När NSD tar kontakt med dem avböjer de att delta, men säger att de är tacksamma att frågan lyfts igen. Frågan de avser är just den om polisbristen i glesbygden. De engagerade sig genom advokaten Karoliina Ikonen i bristen på poliser i glesbygd. När jag intervjuar henne så frågar jag om hennes tankar kring polisbristen.
– Jag har svårt att uttala mig om det fanns några andra ärenden den dagen och tiden som var mer prioriterade. Men det borde vara naturligt att de fanns patruller tätare i Norrbotten. Men det kanske är ett önskedrömmande, säger Ikonen och tillägger:
– Det är vad det är med glesbygden. Men det borde finnas en patrull närvarande inom en viss radie som kan rycka ut.
När det gäller för allmänheten att ingripa när de hör lägenhetsbråk på sättet som skedde i Julias fall, så vill Karoliina Ikonen vara försiktig att uttala sig.
– Det som faktiskt är viktigt, är dock att man väljer att ringa polisen som grannen gör i det här fallet. Och att när samtalet kommer in så finns en polis som fångar upp allvaret och vidtar nödvändiga åtgärder. Det kan, som i det här fallet vara väldigt viktigt att agera snabbt. Det är viktigt både för att rädda liv i stunden men också för att kanske undvika att det går så långt som till dödligt våld.
"Det är vad det är med glesbygden. Men det borde finnas en patrull närvarande inom en viss radie som kan rycka ut", säger Karoliina Ikonen, advokat.
Åklagaren Lindha Strömberg drev mordet på Julia Persson i rätten och gärningsmannen dömdes till 16 år i fängelse.
– Det är naturligtvis alltid tragiskt när polisen inte kommer på plats direkt. Det finns ju så många brott där man inte hinner åka dit, det är klart det är tragiskt, säger hon.
Hon vill dock inte spekulera i frågan om Julia Persson levt idag om patrullen kommit tidigare.
– Det vet jag ju ingenting om, vi vet inte exakt när hon dog och så vidare.
– Det är klart att man alltid vill att det skulle finnas en polispatrull två minuter bort, om det begås ett brott. Men den verkligheten lever vi ju inte. I synnerhet inte här uppe, säger Strömberg.
Hur ofta händer det att polisen dröjer, upplever du?
– Jag har svårt att säga hur ofta det är en faktor, men det är en faktor som finns. Men jag skulle säga att de inte är bara här uppe, utan även i storstan om en stor händelse sker så är det svårt att dra resurser. Det vore väl bra om det fanns lite mer polistäthet, men vi har ett väldigt stort område och väldigt lite folk.
Vad tror du konsekvenserna av polisbristen blir?
– Jag kan inte säga att jag sett så stora konsekvenser som i Julias fall i något annat ärende. Men har man inte tillräckligt med poliser kan de inte förhindra brott och då kanske folk säger att de måste ta saken i egna händer och det vore en olycklig utveckling.
Lindha Strömberg, vice chefsåklagare vid åklagarkammaren i Luleå.
2019 blev det en riksnyhet att polisen dröjde en timme och 14 minuter innan de var på plats i Julias lägenhet. Regionpolischefen Micael Säll Lindahl medverkade i radio och tv när mordet uppmärksammades. Över fem år har passerat men problemet med polisbrist i glesbygd är fortfarande verklighet.
Micael Säll Lindahl minns händelsen fortfarande.
– Frustrationen är jättestor hos oss alla. Bara för patrullen, att vara på väg till en sådan plats och veta att det är så sent. Det är hemskt.
På pappret har det dock gått åt rätt håll med rekryteringen vid en första anblick. Säll Lindahl säger att sedan 2021 har 195 nya poliser tillkommit på lokalpolisområdena i region nord.
– Vi har störst andel resurser i yttre tjänst av alla regioner. Bekymret för oss är att vi ska täcka mer än halva Sverige, säger Säll Lindahl.
I Norrbotten har rekryteringen gått bäst i Piteå, Luleå och Boden. Även Arjeplog, Övertorneå 01och Kalix kan räkna in nya poliser.
– Men det går inte lika bra i t ex Pajala, säger Micael Säll Lindahl.
På vissa orter, som i Haparanda där Tullverket har verksamhet, finns det flera arbetsgivare som har samma rekryteringsbas som polisen.
I Malmfälten är det, som för många andra yrken än de som kopplas till gruvan, otroliga rekryteringssvårigheter. Micael Säll Lindahl är inte sällan frispråkig.
– Malmfälten är som en långvarig molande huvudvärk ur ett personalförsörjningsperspektiv. Ungdomarna får för bra betalt av LKAB. Det är jättesvårt att rekrytera personal.
På totalen ser regionen ut att nå målet på 2015 poliser till januari 2025. Men man är inte nöjda.
– Vi är inte där vi ska, vi har inte lyckats på alla orter. När jag var med i tv 2020 så var Kalix och Övertorneå inte så framgångsrika. Där har vi lyckats nu.
Varför lyckas ni nå målet på 2015 poliser?
– På totalen är vi en attraktiv arbetsgivare och vi har också lyckats ta tillbaka de som jobbat med annat i några år. Sedan har vi låg personalomsättning, vilket är ett tecken på att folk trivs ganska bra. Polislönerna har också höjts sedan dess.
Malmfälten är som en långvarig molande huvudvärk ur ett personalförsörjningsperspektiv
Micael Säll Lindahl
Regionpolischef
En konsekvens av den massiva rekryteringen och målet med 10 000 fler polisanställda till 2024 är naturlig: Många poliser är nya och därmed oerfarna.
– Vi har mycket ung personal som inte har så många mil i kroppen. Men bästa tiden att så ett träd är för 20 år sedan, näst bästa är idag, säger Micael Säll Lindahl och hamrar hem liknelsen:
– Konsekvensen är att du kommer ha mycket ungskog och vi får inte ut full effekt på dem i början. Men de kommer att lära sig jobbet.
En del av polisreformen år 2015 innebar också att de lokala polisområdena förstärker varandra på ett annat sätt. Poliser från Piteå kan stärka upp polisen i Östra Norrbotten och vice versa.
– Från Luleå, Piteå och Boden, de orter där vi haft lättast att rekrytera så förstärker vi väldigt mycket till östra men framförallt till Malmfälten.
I fallet med Julia Persson, fanns endast en patrull i Östra Norrbotten och den var upptagen.
Hur ser det problemet ut idag, med enstaka patruller?
– Den utmaningen har vi kvar, du kan aldrig organisera bort geografi och i vissa kommuner är avstånden gigantiska. Men vi har blivit fler tillgängliga bilar på totalen. Sommarplaneringen ser inte lika tuff ut och vi har en bättre tillgänglighet, säger Micael Säll Lindahl.
– Det lyser inte rött hela tiden i kontrollrummet.
– Kiruna är en av topp tre kommuner i landet med lägst arbetslöshet, extremt höga löner för att bara ha gått ut gymnasiet och sen dessutom en demografi där det inte finns någon större kultur att läsa vidare. Det är många faktorer som gör det extra svårt med Malmfälten, säger Micael Säll Lindahl.
Problemet är inte isolerat till polisen, menar han.
– Det är alldeles för många elever som idag inte går ut gymnasiet med färdiga betyg. De kommer inte blir lärare, sjuksköterskor eller poliser. Det är inte bara vi som har det här bekymret.
– Om vi inte gör något med skolan så är det här en tickande bomb.
Men kan vi få en eller två till poliser till en liten ort så gör det en jäkla skillnad
Micael Säll Lindahl
Regionpolischef
Samtidigt säger Micael Säll Lindahl att norra Norrbotten blir allt viktigare att ha polisnärvaro i och med Nato-inträdet. Esrange, flygplatsen i Kiruna, närheten till Narvik, tung industri och så vidare.
– Sen har du bostadsfrågan. Vi har haft intresserade som t ex velat till Kiruna men inte kunnat lösa bostadsfrågan.
Just när lokala bostadsbolag kunnat förmedla bostäder till poliser som är beredda att flytta har det rönt framgång på flera svårrekryterade orter i landet.
I närtid sätter polisen ett stort hopp till den så kallade distanspolisutbildningen, DPU, när det gäller svårrekryterade områden.
– Utgångspunkten är att ta någon som är etablerad på en ort. En person som är intresserad att bli polis men kanske har barn, partner och bor i ett hus och som inte kan flytta för att plugga.
– Då kan lösningen vara DPU, att läsa på deltid och genomföra utbildningen i den takten. Blir man då godkänt är man garanterad arbete på den orten, säger Micael Säll Lindahl.
Nyligen lyckades polisregion nord på det sättet rekrytera två poliser till Sorsele i Västerbotten, en kommun med cirka 2300 invånare.
– Vi har fler svårrekryterade orter där vi fått träff på det sättet, sen är det inte en lösning på allt. Men kan vi få en eller två till poliser till en liten ort så gör det en jäkla skillnad.
