Ett år sedan den stora urspårningen: ”Då kom kallduschen"

Ett år sedan den stora urspårningen: ”Då kom kallduschen"

Kiruna
Lästid cirka 5 min

Vid middagstid söndagen den 17 december för ett år sedan spårade ett malmtåg ur i Vassijaure.
Då visste ingen omfattningen och ingen kunde heller ana vilken påverkan urspårningen skulle få.
Ansvarsfrågan är ännu inte klarlagd.

Det var på dagen en vecka innan julafton 2023. Klockan 17.10 kom första beskedet om att ett fullastat malmtåg hade spårat ur vid Vassijaure station.

undefined
"Jag minns precis hur det var när jag fick beskedet", säger Simon Sunna, sektionschef järnväg, Trafikverket.

– Det var efter middagen och man hade precis slagit sig ner. Och minns jag inte fel så var det en söndag och man väntade in nya veckan, berättar Simon Sunna, sektionschef på Trafikverket, när vi träffar honom på Kiruna station.

Vad tänkte du?

– Man går väldigt fort in i ett lösningsorienterat tänk, vad behövs göras? Jag fick lyckligtvis till mig direkt i första informationen att det inte rörde sig om personskador. Då fokuserar man på det materiella, omfattningen och hur allvarligt är det här, hur mycket är skadat?

undefined
En dag efter urspårningen. Snögalleriet, en typ av tunnel, demolerades av urspårade vagnar.

Trafikverket gick upp i krisledning.

– Vi hittade ganska snabbt startpunkten för där vi trodde att urspårningen startat. Då fick vi bilden klar för oss att det här är en lång sträcka.

Det visade sig handla om en urspårningssträcka på drygt en och en halv mil. 11 av 68 fullastade malmvagnar hade spårat ur med start vid Tornehamn.

Och förödelsen var stor.

– Det var en jätteutmaning. Man kan lätt säga att händelsen inträffade på den sämsta tiden av året.

Han skrattar till lite vid frågan om utmaningar kring reparationen av Malmbanan.

– Det var då ingen brist på utmaningar. Vi hade vädret som var en extremt stor faktor till utmaning. Vi drabbades av orkanen Ingunn under återställningsarbetet. Vi hade också riktigt sträng kyla i hela regionen som sträckte sig nästan en hel vecka om jag minns rätt.

undefined
Räls fraktades här från Kopparåsen till Vassijaure.

Med vindar uppemot orkanstyrka, avstängda vägar och maskiner som gick sönder i kylan var det stundtals omöjligt att jobba i området. Till det kommer också det faktum att om man lägger järnvägen på vintern så måste man göra om det sedan, annars kan rälen vidga sig då temperaturskillnaderna blir för stora.

undefined
Slipers lades på plats och drogs åt, i Vassijaure. Arbetet pågick dygnet runt.
undefined
Kopparåsen, härifrån fraktades under dagen räls till Vassijaure, i slutet av januari.

– För att det ska hålla behövde vi göra om allt när sommarperioden kom, berättar Simon Sunna.

Det man trodde skulle ta två veckor blev två månader. Under de två månaderna jobbade 150-200 personer i skift dygnet runt på järnvägen, när inte vädret satte stopp. 27 000 slipers byttes ut.

undefined
De 23 minusgraderna störde inte banteknikerna Teo Lång och Tobias Gustavsson. "Det är roligt att träffa alla från de olika företagen här", sa Teo Lång, från Piteå, när NSD var på plats i Kopparåsen i slutet av januari.
undefined
Räls lastades som sedan drogs till Vassijaure.

Den 20 februari öppnades Malmbanan för trafik igen och den första lasten tuffade iväg till malmhamnen i Narvik. Fyra dagar senare spårade ett nytt malmtåg ur, också i Vassijaure. Den gången rörde det sig om ett olastat malmtåg på väg tillbaka till Kiruna.

– Det är separata händelser på olika platser, startat på olika punkter. Den andra urspårningen var nära geografiskt men inte inom samma område, den rörde inte den anläggning som vi hade reparerat.

undefined
Tomma malmvagnar under den andra urspårningen.

Sammanlagt kostade reparationerna för de båda urspårningarna över en halv miljard, 550 miljoner kronor. 

Banan är fullt återställd men ansvarsfrågan är ännu inte utredd. Statens haverikommission har tittat noga på ett skadat hjul på en malmvagn när det gäller den första urspårningen.

– Vi vet att det uppstod skador på ett hjul och att det slog sönder slipers längs vägen, ungefär 15 kilometer, innan den stora urspårningen skedde när tåget kom in till växeln vid Vassijaure, sade Jonas Bäckstrand, Statens haverikommission nyligen till NSD.

Utredningarna väntas vara klara i januari respektive mars.

Hjulet uppmärksammades tidigt. LKAB meddelade dagarna innan nyår, för ett år sedan, att de av försiktighetsskäl tog 40 vagnar ur trafik. De är idag i bruk.

– Nu väntar vi på haverikommissionens slutrapport så vi vet inte vad som orsakat händelsen än. Men som en första åtgärd tog vi alla hjul från samma tillverkningsbatch ur trafik och gjorde kontroller på dem. Det fanns inget att anmärka på, på samtliga, berättar Caroline Wiss, vd på LKAB Malmtrafik.

undefined
Caroline Wiss, vd LKAB Malmtrafik.

Hon hade inte heller någon lugn jul för ett år sedan.

– Det första man tänkte på var hur det gått för föraren. Vi fick klarlagt ganska fort att föraren klarat sig utan skador. Sedan tog det någon dag innan vi förstod vidden av urspårningen. Det var då kallduschen kom, att det var så illa.

För LKAB:s del förlorade man ungefär 100 miljoner kronor per dag under stoppet på Malmbanan.

Påverkas ni ekonomiskt idag av urspårningarna?

– Vi påverkas alltjämt. Att leverera från lagret är avsevärt dyrare än när vi levererar direkt som tänkt. Sedan är det ju försäkringsfrågor som man får se hur det går med.

undefined
Caroline Wiss, vd LKAB Malmtrafik.

De jobbar med åtgärder i väntan på utredningen.

– Vi har synat vad vi kan göra själva men också i dialog med Trafikverket. Vi har bland annat tittat på hur det ser ut med detektioner på Malmbanan, detektorer som kan uppmärksamma skador.

Finns det någon oro hos de som jobbar, att det ska hända igen?

– Nej det skulle jag inte säga. Vi har haft vår personal involverad, lokförare och annan personal. Vi har tittat på det vi kan jobba med och förbättra. Vi har gjort riskanalyser, jobbat tillsammans och det har funnits ett stort engagemang i att vara med och jobba med förbättringar. Transporterna flyter på bättre idag än före urspårningen.

Stoppet på järnvägen norr om Kiruna påverkade många. Det blev stor påverkan för både boende längs banan och för turismaktörer. Persontrafiken stod länge stilla.

undefined
Särskilda värdar jobbade för att hjälpa de som skulle byta från tåg i Kiruna till ersättningsbussar norrut.

Både Simon Sunna och Caroline Wiss hoppas på en lugn jul i år.

– Jag hoppas i år att det är mer gynnsamt och att vi får fira jul. Det var så många som ställde upp och var borta hemifrån för att få igång järnvägen, avslutar Simon Sunna.

undefined
Simon Sunna, sektionschef järnväg, Trafikverket.