På väg upp på taket på IRF där kamerorna är placerade.
Urban Brändström började forska på norrsken för över trettio år sedan. Men intresset hade han tidigare än så.
– Jag har tittat på norrsken sedan jag var liten och funderat över vad det är för något.
Han är uppvuxen i Kiruna och jobbar som optisk norrskensforskare på IRF, Institutet för rymdfysik, i Kiruna.
Kollar av prognoser för rymdväder.
Bilderna på norrsken fyller sociala medieplattformarna när det varit en norrskenskväll. Och det är många sådana nu.
Men Urban Brändströms favoritnorrsken är det som många missar.
– Efter att norrskenet exploderat på himlen så kan man se hur det börjar pulsera. Det blir ett svagt, fladdrande norrsken. Hela himlen kan börja blinka som en discobelysning och man kan se strukturer, mörka norrskensbågar.
Urban Brändström, optisk norrskensforskare på Institutet för rymdfysik, strax söder om Kiruna.
Det kallas för svart norrsken.
– Det är intressant fysik i det men framförallt så tycker jag det är väldigt vackert. Många missar det, för de går in när det lugnar ner sig. Man måste också ha varit i mörker länge så man verkligen kan uppleva det. Ofta blir man bländad av mobiler, bilbelysning eller annat och då tappar man mörkerseendet.
På IRF:s huvudkontor finns en av de sex kameror som ingår i ett unikt mätsystem för norrskensforskning. Nyligen invigdes en ny sådan kamera i Nikkaluokta. Utöver den i Nikkaluokta finns de på Esrange, i Kiruna, Abisko, Silkimuotka och Tjautjas. Med kamerorna riktade mot samma plats på himlen överlappar synfälten så man kan se norrskenet i tre dimensioner.
Norrskenskameror. Kameran till vänster ingår i ALIS_4D-systemet, som ska hjälpa oss förstå norrskenet.
Intresset för norrsken har ökat, det är väldigt tydligt för norrskensforskarna på IRF.
– Under mina första tio år på institutet så har det varit ganska måttligt intresse. Det var nördar som jag själv och enstaka fotografer som hörde av sig. Men från sekelskiftet och framåt så har det varit en explosionsartad ökning av intresset. Varje gång det syns norrsken i södra Sverige så blir jag nedringd av journalister som undrar varför det var norrsken men det är ju helt naturligt nu när man närmar sig ett solmaximum.
Vi kan få avbrott i elförsörjning, vi kan få problem med kommunikation och satelliter kan förstöras.
Urban Brändström
Nästa år väntas kulmen nås och det märks på himlen redan nu, då antalet solfläckar är väldigt högt. Fler solfläckar medför ökad sannolikhet för fler norrskensupplevelser. När det absoluta maximum nåtts kommer det inte släppa direkt, utan sakta dala.
– Det ändras i en elvaårscykel. Det innebär större chans att få se vackra norrsken nu.
Urban Brändström har alltid fascinerats av norrskenet. Nu forskar han på det.
IRF, Institutet för rymdfysik, Kiruna.
Alla nationaliteter på de som jobbar på IRF. Totalt arbetar där 60 personer.
Norrsken är inte bara vackert. Det finns flera orsaker till varför man forskar på fenomenet.
– Det första är att vi måste förstå den värld vi lever i, vår närmaste rymdomgivning. Nummer två är rymdväder. Rymdväderhändelser som solstormar kan ställa till stora problem. Och ju mer teknik vi har desto farligare blir det. Vi kan få avbrott i elförsörjning, problem med kommunikation och satelliter kan förstöras.
Blir det riktigt kraftiga solstormar så kan tekniska system slås ut. Flyg- och tågtrafik kan påverkas. Här är några exempel på sådana händelser:
- 1859 inträffade den största solstormen man känner till. Det började brinna i telegrafrullar.
- 1921 brann en telefonstation i Karlstad upp på grund av en mycket kraftig solstorm.
- 1989 blev det ett stort strömavbrott i Kanada som påverkade 6 miljoner abonnenter.
- 2003 stod flera tusen abonnenter utan ström i Malmö under flera timmar på grund av en solstorm.
Norrsken över Kiruna.
Borde vi vara oroliga?
– Förr eller senare kommer det komma en riktigt kraftig solstorm och sannolikheten för att det ska komma nu är något större. Och vi har mer teknik än någonsin så det är stor risk att det blir mer påverkan. Men ju mer vi lär oss desto bättre rustade är vi. Solstormar kan innebära stora problem. Men i de allra flesta fall så blir det bara vackra norrsken, berättar Urban Brännström.
Kamerorna på taket, ute på Institutet för rymdfysik, strax söder om Kiruna.
MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, samarbetar internationellt när det gäller rymdväderhändelser. Myndigheterna är beredda.
Hos Svenska kraftnät följer de satellitprognoser och får varningar när risken för allvarliga solstormar är stor. Senast i maj år fick de ta till åtgärder.
– Vid solstormar skapas magnetfält som i sin tur ger spänningsskillnader mellan olika platser på jorden. Dessa spänningsskillnader ger upphov till strömmar i kraftsystemet. När vi får en varning minskar vi överföringarna i elsystemet för att skapa större marginaler, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät.
"Vi är förberedda", säger Pontus de Máre, driftchef vid Svenska kraftnät.
Förbereder ni er nu?
– Vi vet om att vi har några extra intensiva år då risken för solstormar är större. Vi kommer få vidta åtgärder oftare än normalt för att skydda kraftsystemet. Men vi känner oss trygga med de rutiner vi har.
Norrskenet har både fascinerat och skrämt i alla tider. Det fladdrar och lockar med sina olika färger.
Norrskenet har alltid både fascinerat och skrämt oss.
Det finns så klart en förklaring till färgerna på norrskenet. Det handlar om elektronerna som korsar jordens magnetfältslinje, vilken fart de har och vad de krockar med.
På taket bredvid kamerorna förklarar Urban Brändström vant fysiken bakom färgerna.
- Om en elektron är långsam och inte kommer så långt ner och krockar med en syreatom högt uppe i jordens atmosfär, då får man det röda lite meditativa norrskenet.
- Lite längre ner blir norrskenet grönt för då har partikeln lite högre energi.
- Längst ner i norrskensdraperierna får man det absolut vackraste ljuset enligt Urban Brändström, det blåvioletta. Det är när en elektron krockat med en kvävemolekyl.
Urban Brändström avslutar med att slå ett slag för mörkret. I takt med samhällsförändringar blir det allt färre platser där man ostört kan se på himlen.
– Med för mycket ljus ser man inte himlen ordentligt.
