Längst in i hörnet mot ytterväggarna stod julgranen.
När vi kliver in i Kent och Britt Hammars lägenhet på bolagsområdet i Kiruna möts vi av ett plastöverdrag med dragkedja vid ytterdörren. Innanför brummar en röksaneringsfläkt på hög volym och stora delar av lägenheten är mörk eftersom flera fönster är täckta. Eldfängd är en sann beskrivning av lägenhetens skick.
– Det är hemskt. Här i vardagsrummet är det värst. Där stod julgranen och vi tror att den fattade eld, säger Kent Hammar och pekar ut ett hörn av det utbrända vardagsrummet.
"Där stod vår julgran som vi inte hunnit plocka ned"
Kent Hammar
Han visar var det en gång stod en stereo, en tv och en soffa. Tavlorna som satt på väggen är nu borta för alltid. Några bokhyllor har klarat sig hyfsat och i en av dem står vinglas prydligt uppradade. Dock med en tjock yta av sot och aska.
– Det är så mycket saker som man har samlat på sig när man levt tillsammans så länge som jag och Britt. 1988 träffades vi och sedan har vi levt vårt liv tillsammans.
Kent Hammar är kritisk till försäkringsbolaget och saneringsfirman som hanterar efterspelet.
På flera ställen i lägenheten ligger julprydnader av olika slag; keramiktomtar, god jul-hälsningar och stjärnorna som hör julen till. När elden startade hade paret kommit hem efter att ha firat nyår i sin stuga. De hade börjat plocka ner julprydnaderna men inte hunnit stuva undan dem. De låg och sov i sitt sovrum när mardrömmen brakade lös.
Innanför ytterdörren är lägenheten förseglad med plast.
Rester av brandvarnaren som inte tjöt och varnade paret. Kent Hammar testade brandvarnaren så sent som en och en halv månad innan branden startade.
– Jag vaknade på natten av att det visslade i fönstren och vår stängda sovrumsdörr slog. Elden krävde syre och det lät som om det var full storm. Jag gick och öppnade sovrumsdörren och då vällde svartröken in över mig, säger Kent Hammar.
Han ropade till sin fru som blev lika chockad som sin man. Kent Hammar tog sig längre in i lägenheten för att hämta parets hund, Rocky. Med röken bolmades över sig kröp han fram genom hallen mot köket.
– Jag får tag i hunden som ligger under köksbordet. Jag ser honom inte för all rök men jag hör var han är. Jag får ut hunden och Britt. Väl där inser jag att jag står med kortkalsonger i trapphuset. Jag kryper tillbaka in till sovrummet och hämtar morgonrockarna. Jag fattar inte hur jag tänkte eftersom det var fullt med dunjackor i hallen som vi hade hängt upp då vi kom hem från stugan kvällen före, säger Kent Hammar.
Sovrummet. Här startade flykten ut från lägenheten som härjade på andra sidan väggen.
Under natten fick de besöka sjukhuset och sedan följde en månad hos en av sönerna. Där fick de bo i bastukammaren i källaren tills de kunde få en lånebostad på Tuolluvaara, där de bor i väntan på besked från försäkringsbolaget. Folksam har lovat att betala hyresskillnaden mellan deras ordinarie bostad och lånebostaden. Paret har fått stödutbetalningar på totalt 70 000 kronor för det mest grundläggande. Men den sista utbetalningen på 50 000 kronor har de inte vågat röra eftersom osäkerheten är så stor.
– Vi rör inte pengarna för vi har ingen aning vad vi får köpa och inte. Jag har ringt så många gånger till Folksam men jag får inga ordentliga besked. Det här har satt så stor press på oss båda. Jag är delvis sjukskriven – och har fått söka hjälp för den psykiska press som det här har lett till. Det tär på psyket, säger Kent Hammar.
Hallen är liksom stora delar av lägenheten täckt av ett tjockt lager med aska och fettigt sot.
Köksutrymmet i lägenheten.
Julsakerna var på väg att plockas undan men paret Hammar hann inte.
Kent Hammar har varit med om en brand tidigare. För 35 år sedan brann hans dåvarande bostad efter att tv:n tagit eld.
– Då hade jag inga problem med försäkringsbolaget. Sakerna sanerades från röklukt, de sanerade till och med sådant som var trasigt. Jag har haft den stora försäkringen hos bolaget och varit kund i flera decennier. Idag är jag mycket besviken på bemötandet från dem. Jag kommer att byta försäkringsbolag för alla mina försäkringar om det fortsätter på det här sättet och inte ordnar sig.
Från Folksams sida meddelar man via mejlsvar att man inte kommenterar enskilda ärenden, men att saneringsfrågor generellt hanteras via konsultation med entreprenören.
"Huruvida det går att sanera egendomen eller inte är en bedömning som saneringsbolaget gör. De har kompetensen att bedöma om det är möjligt att ta bort lukt etc. Folksams utgångspunkt är att vi i så stor utsträckning som möjligt sanerar allt som går att sanera. Det som inte går att sanera kasseras och en kontant ersättning utgår utifrån värdet på föremålet."
"Hur kan man värdera när man bara öppnat garderobsdörren och fotat"
Kent Hammar
Kent Hammar menar att saneringsfirman tagit bilder på garderobernas innehåll, men bara översiktsbilder genom att man svängt upp garderobsdörrarna och fotat. Han ifrågasätter hur man ska kunna göra värderingar på kläder som hänger tätt eller är vikta.
– Jag har exempelvis många kostymer som är värdefulla och hänger i garderoberna. Vi har vinterjackor, dunjackor, till ett värde av 50 000-70 000 kronor men det har mig veterligt inte tagits några separata foton på dem, säger han.
Nu samlar paret bilder som släkt och vänner har för att kunna bevisa vad som funnits i lägenheten innan branden.
Folksam svarar:
"Vi gör inte enbart en bedömning utifrån ett foto. Kundens egna uppgifter är viktiga och en dialog förs med kunden om vad som fanns i bostaden vid tidpunkten för skadan. Vi utgår då från vilken egendom som kunden hade och vad som skadats av den egendomen."
Kvitton eller andra underlag krävs för att fastställa värden.
"Folksam värnar om hållbarhet varför vi i första hand undersöker möjligheten att sanera lösegendomen som skadats genom sot och/eller rök. Om detta inte är möjligt ersätts kunden kontant för värdet av egendomen. Här ersätter vi för egendomens värde vid tidpunkten för skadan, vi gör således avdrag för ålder och slitage. Vid en bedömning av lösegendomen som finns i huset så gör vi en grundlig bedömning och värdering. Vi pratar med kunden, ber om underlag och tar hjälp av saneringsbolaget som är på plats för att få fram information om vad som fanns i bostaden."
Saneringsfirman är i det här fallet är Ocab. Vi ställer även våra frågor till dem. Svaret är även här att man inte svarar på enskilda ärenden och att man har tystnadsplikt enligt GDPR, men de erbjuder sig att svara generellt på vad som gäller vid brandärenden.
Kent Hammar och Rocky tillsammans i den lånade soffan. De vill hem till sin riktiga bostad men vet ännu inte hur lång tid det dröjer.
Kent och Britt Hammar vet inte ännu hur framtiden ter sig och när de kan återvända till sin lägenhet. Enligt Kent Hammar är informationen från försäkringsbolaget bristfällig och kontakterna har tidvis varit konfliktfyllda medan ärendet drar ut på tiden.
Var har det hakat upp sig som du ser det?
– Hos Folksam och Ocab. En säger en sak och den andra säger en annan sak. Sedan, helt plötsligt, verkar det som att det är jag och Britt som inte fungerat i det här. Så känns det. Det tar på en, det är knäckande. Allt är ouppklarat egentligen. De ville inte sanera det jag tycker att man kan sanera. Det kommer vi att få stå för själva, inte försäkringsbolaget. Vår hyresvärd FAB (LKAB:s fastighetsbolag) har gått in och betalat saneringen av foton. Men allt annat som viktiga papper, pärmar, böcker och kläder. Är det inte försäkringen som ska täcka sådant? frågar sig Kent Hammar.
Nu skriver paret ner alla inköp som de gör. Det finns listor för januari, februari och mars.
På köksbordet framför honom i lånelägenheten finns högar med papper. Där ligger också kvitton och listor. Nu skriver paret ner exakt vad de köper. De handlar mycket på second hand för de vet inte var försäkringsfrågan landar i slutändan.
– Det här är en byråkratisk mardröm. Vi skriver ner allt och sparar kvitton för försäkringsbolaget har krävt kvitton av oss. De vill ha kvitton på våra saker som vi haft i lägenheten men inte har vi alla kvitton kvar. Vi måste kontakta alla som vi köpt grejer av och få kvitton på möbler, lösöre, allt. Det går inte. Om vi ska gå efter de foton som tagits och som de bedömer efter så skulle våra saker rymmas i en liten etta. Men det är jättelångt ifrån sanningen, säger Kent Hammar.
På bordet ligger även färgkartor som man fått för att välja kulörer i samband med renoveringen av lägenheten.
– Jag mötte mattläggaren som ska lägga mattorna på golvet på Coop nyligen och han frågade om vi valt mattor. Jag kunde bara skratta och skaka på huvudet åt det. Vi är långt ifrån sådant ännu, säger Kent Hammar.
Listor, kvitton samsas med förprovskartor på köksbordet i paret Hammars tillfälliga bostad.
På våningen nedanför i det branddrabbade hyreshuset bor Elisabeth och Patrick Holmberg. På natten den 2 januari väckte Patrick sin fru som först trodde att det hänt barnen, som bor söderut, något och att polisen därför stod vid dörren och skulle lämna besked om någon tragik i familjen.
– Jag fick värsta chocken. Först tänkte jag: Ungarna! Men sedan sa min man att det brinner hos Britt och Kent. Då flög jag upp och sökte reda på täckbyxor.
Paren möttes i trapphuset på nedervåningen.
– Kent stod där i morgonrocken och vi gav skor och ytterkläder till honom och Britt. Det var över 30 grader kallt ute den natten, säger Elisabeth Holmberg.
Elisabeth och Patrick Holmberg är mycket besvikna på försäkringsbolaget och saneringsfirman.
Med kylan som rådde och tidsinställda timers på motorvärmarstolparna utanför, så var det inte helt självklart att bilarna startade. Men paret Holmberg fick igång sin bil. Båda paren satte sig i bilen och väntade medan blåljuspersonalen bekämpade elden. Dagen efter fick paret Holmberg besked om att de inte fick vara i lägenheten och flyttade då till stugan i Masugnsbyn i en vecka.
– Försäkringspersonen sa åt oss att boka hotell men det gick inte. Folk låg i foajén på hotellet och sov eftersom tågen inte gick och resenärerna hade blivit strandsatta i Kiruna. Min man hade ledigvecka så det gick bra första dagarna, men sedan skulle ju Patrick jobba igen. Vi tog kontakt med försäkringsbolaget och då frågade kvinnan om han kunde pendla. Men det är ju 10 mil enkel och det blir 20 mil per dag. Han får ju åka mitt i natten och kommer hem mitt i natten, säger Elisabeth.
Hyresvärden FAB ordnade fram ett rum på vandrarhem. Och efter en vecka ytterligare fick de komma tillbaka till sin lägenhet, då hade paret bott hemifrån under två veckor.
Även paret Holmberg är liksom Hammars besvikna på bemötandet från försäkringsbolaget Folksam och saneringsfirman.
Hos paret Holmberg en våning ner i trapphuset har man varit tvungen att sätta ut textilier på balkongen.
Utslängda möbler på på gården vittnar om branden som skedde första dagarna i januari.
– Jag har en hel säck med textilier på balkongen som inte går att tvätta för det luktar så mycket. Saneringsfirman har trots det meddelat att det inte finns några sotskador så vi får ingen ersättning, säger Elisabeth Holmberg.
Elisabeth och Patrick Holmberg har gjort anspråk på ersättning för rökskadade textilier, bilersättning för 20 mil pendlingssträcka för de dagar som Patrick pendlade mellan Masugnsbyn och Kiruna. Man de har enligt egen uppgift nekats ersättning.
