Arkivbild. Rengärde för Gabna sameby.
I flera år har länsstyrelsen uppmanat Kiruna kommun att ta ett helhetsgrepp kring påverkan på renskötseln, då både samhällsomvandlingen och exploateringar påverkar markanvändningen.
Under drygt två år har kommunen därför fördjupat sig i hur rennäringen påverkas och sett över prioriterade områden.
– Det här arbetet ger en ökad kunskap och en tydligare bild över hur rennäringen påverkas. Vi har bland annat suttit ner tillsammans med samebyarna och fått viktig kunskapsöverföring, vilket har varit väldigt bra, säger Sara Thelin, samhällsplaneringsstrateg vid Kiruna kommun.
Man har gjort ett så kallat tematiskt tillägg om rennäring till översiktsplanen, alltså tittat särskilt på renskötselns markintresse. Översiktsplanen för hela kommunen och dess markanvändningskarta ska ändras. Det handlar bland annat om att utveckla bebyggelse på ställen där det redan finns bebyggelse och spara de mer orörda områdena som är viktiga för renskötseln, berättar Sara Thelin.
– Förhoppningsvis blir det tydligare och smidigare processer när vi kommer ner till detaljplaner och bygglov, när vi nu sett över de områden som är viktiga för rennäringen.
Del av tillägget som ändrar markanvändningskartan. De streckade områdena är ändrade. Det stora streckade området nära Kiruna centrum är ändrat från anläggningsturism till friluftsliv, rennäring,
enstaka fritidshus, små
turistanläggningar och skogsbruk.
Kiruna kommun efterlyser tydligare avvägningar från staten när riksintressen krockar. Kommunen vill också att staten gör det möjligt för samebyarna att få ersättning för att vara med i planarbeten och samråd, då det är mycket arbete och tidskrävande.
Snart väntar en flytt med renarna till vinterbetesområdena för Gabna sameby genom den sista flyttleden förbi stan, bakom Luossavaara och Tuolluvaara. De har många olika samråd och förhandlingar på schemat.
Lars-Marcus Kuhmunen, ordförande i Gabna sameby.
– Det är kommunen med detaljplaneärenden, flygplatsen med sin verksamhet och det är nyetableringar och förtätningar på många håll. Sedan har vi planerade gruvor och miljötillståndsprocesser som vi tvingas lägga ner stora resurser på. Vi måste medverka på ett bra sätt för annars tas inte konsekvenserna för renskötseln och den samiska kulturen med. Men det tar tid och pengar, säger Lars-Marcus Kuhmunen, ordförande i Gabna sameby.
Fem samebyar var med i arbetet från starten. Gabna är en av övriga tre samebyar som, enligt kommunen, inte var med i samtalen om det tematiska tillägget.
– Jag satt inte i styrelsen vid den tiden men vi är positiva till att renskötseln synliggörs. I Kiruna kommun finns det verkligen stora behov. Det är väldigt bra att man synliggör renskötselns behov, säger Lars-Marcus Kuhmunen, som inte sett förslaget till tillägg vid intervjutillfället.
Gabna sameby flyttar med renarna förbi Kiruna centrum, bakom Luossavaara och Tuolluvaara, över E10 sedan vidare bakom flygplatsen och Aptasvarri och därefter över ekodukten vid Mertainen-gruvan.
I takt med att stan flyttas brottas Kiruna kommun med planering för bland annat bostäder samtidigt som gruvbolag, turism, rennäring, forskning och rymdverksamhet behöver plats.
Ett exempel är en detaljplan i Kurravaara där en företagare velat bygga fastigheter. Kommunen beslutade om detaljplan för tre år sedan. Länsstyrelsen upphävde den då man ansåg att hänsyn inte tagits till rennäringen. Regeringen gick i augusti i år på länsstyrelsens linje.
– Vi hade behövt en större tydlighet från regeringen hur de avser att prioritera. Annars kommer det bli så att det blir överklaganden som förlänger våra tillståndsprocesser. Det blir inte hållbart för någon till slut, säger kommunalrådet Mats Taaveniku (S).
Kirunas kommunalråd Mats Taaveniku (S).
Politikerna i Kiruna hade nyligen uppe det tematiska tillägget till översiktsplan för rennäringen på kommunstyrelsens möte. Majoriteten röstade för tillägget som nu ska ut på samråd, men kommunalrådet avstod från att lägga sin röst.
– Min röst behövdes inte. Vi är ålagda att göra det här tillägget och vi kan inte välja bort det. Bedömningen är att det inte blir någon större påverkan. Man har minskat eller plockat bort områden där det ändå inte går att bygga, eller där det kommer bli ett hårt motstånd.
Tycker du att det här tillägget är bra?
– Jag tycker att man gjort ett gediget arbete men Kiruna kommun har många riksintressen över hela kommunen och det är en svårighet. Vi kan inte ta hänsyn till alla riksintressen samtidigt så vi efterlyser direktiv från staten.
Litar du på att ni och regeringen vill samma sak?
– Om staten en gång i tiden har beslutat att alla de här riksintressena gäller här så måste staten också hjälpa oss att prioritera.
Förslaget till det tematiska tillägget finns utställt för samråd på stadshuset från den här veckan fram till sista november.
Det kan dröja till 2026 innan ett eventuellt ändrat förslag går upp för beslut i kommunfullmäktige.
Kommunalrådet hoppas på diskussion kring markanvändning.
Kommunen ser över renskötselns markintresse över hela kommunen, på krav från länsstyrelsen i Norrbotten. På bilden Vittangi, längs Torneälvens strand.
Tror du det blir en bra diskussion?
– Jag hoppas det. Den behöver bli konkret. Alla har känslor kring hur stugor, marker eller renbetet påverkas. Det är förståeligt men det är många gånger känslostyrt. Konflikterna kan inte fortsätta bli hårdare och hårdare i hur vi ska använda vår mark när vi har en hotande klimatsituation över oss. Vi måste lösa det här och ställa om.
Gabna samebys ordförande anser också att staten bör ta ett större ansvar.
– Så klart att staten har ett ansvar i det här. Men det gäller ju främst att minerallagen revideras och i högre utsträckning tar hänsyn till oss som bor och verkar här uppe. Vi har ju inte ens BB här uppe eller en fullgod äldrevård. Vi vill inte hamna i ett läge att man i efterhand vid en exploatering kommer fram till att man gjort fel, som i Norge med vindkraftsparken i Fosenområdet.
Kan ett tematiskt tillägg vara en bit på vägen?
– Lokalt kan det vara det, säger Lars-Marcus Kuhmunen.
