Vittangikillarna är två niondeklassare i kommunen som på höstlovet testat på undersköterskeyrket. De har hängt med hemtjänstpersonal i Vittangi ut på deras uppdrag.
– Det var lärarna som först sa det, då tänkte vi att det kan vi prova på. Det lät lite intressant, och så får man betalt, berättar Tage Åberg Ögren.
Vi träffar de båda när de precis gjort sitt sista pass.
– Jag har väl inte lärt mig så mycket men jag vet hur allt går till nu när jag har följt med. Det har varit kul att få lära känna nya människor.
Är det något som överraskat dig?
– Nej det var väl ungefär som jag trodde, man åker hem till folk och hjälper dem med det de behöver hjälp med. Det är roligt att vara social, och många som man åker hem till är väldigt sociala, säger Tage Åberg Ögren.
De har jobbat under tre dagar. Noa Engström har förutom i Vittangi även hunnit vara ut på hemstödsbesök i Parakka och Kuoksu.
– Det har varit kul att prata med folk, säger han.
Personal som snabbt går förbi säger att de båda niondeklassarna har varit väldigt omtyckta. Och chefen är nöjd.
– Det har varit jättekul, roligt att killar i den åldern har velat komma och prova på. Personalen tycker det varit fint att ha dem med sig, säger Yvonne Blind, enhetschef för hemstöd, Vittangi.
Här, precis som på många andra håll, är den tunna bemanningen ett problem.
– Det är jättetufft, det saknas mycket personal. Nu har vi inne två stycken från ett bemanningsföretag som vi haft under sommaren också. En tredje kommer nästa vecka, för att vi ska klara av att sköta verksamheten. De är från södra Sverige och är jätteduktiga, men det är klart man skulle vilja ha fler fasta medarbetare.
Hon välkomnar sådana här försök att locka unga till yrket, men tror att bemanningsfrågan kommer vara fortsatt svår även i framtiden.
– Det ser inte ljust ut, det ser ut som att vi måste ta in fler bemanningspersonal. Det finns ju inga arbetslösa här som kan ta ett arbete. Alla jobbar redan, många åt det stora företaget i byn bredvid, säger hon och syftar på LKAB:s gruva i Svappavaara.
Tanken med den här satsningen är att locka ungdomar att söka till omvårdnadsprogrammet, ger det här något?
– Det tror jag. Jag tror alltid det är någon som kanske kommer att söka sommarjobb inom vården senare, när man har fått testa på det. Jag tror också att det kan ge dem en annan bild av yrket, än vad de kanske haft. Man har kanske en bild av att man matar och byter inkontinensskydd men det är ju så mycket mer. Många av våra brukare bor hemma och är pigga.
Hon tillägger att det finns också andra delar i jobbet där de skulle kunna ta in ungdomar, som att åka ut med matleveranser.
De bägge niondeklassarna säger hej då till arbetskamraterna. De säger att de inte kommer att söka omvårdnadsprogrammet på gymnasiet, utan siktar mot samhällsprogrammet respektive bygg- och anläggningsprogrammet.
Vad tror ni om undersköterskeyrket, är det något som lockar er?
– Nej det tror jag inte, säger Noa Engström.
– Nej kanske inte riktigt, men det är säkert ett roligt yrke, att åka runt och hjälpa till och prata med folk, säger Tage Åberg Ögren.
De båda tycker att det är ett viktigt jobb och han tillägger:
– Jag vet att det saknas personal men det har inte känts som att de stressar mellan varje person. Vi har suttit ned och pratat med alla, inte skyndat oss att köra vidare. Det har känts bra.
Det är totalt nitton ungdomar i kommunen som höstlovsjobbat i tre dagar inom hemstöd, LSS och på äldreboenden. Det var fler som sökte än det fanns platser. Så var det också förra året.
– Syftet med det här är att öka intresset och kunskapen om undersköterskeyrket, och att fler ska söka omvårdnadsprogrammet. Det är helt fantastiskt att det var ett stort intresse för platserna bland niondeklassarna, säger Anna Holmberg, kvalitetsstrateg vid socialförvaltningen, Kiruna kommun.
Att ta in niondeklassare under lovet löser inga bemanningsproblem, men man hoppas inom kommunen att det kan ge något på sikt.
– De får möjligheten att se bredden i yrket och kunna göra en egen bedömning. De kan få en större förståelse för vad yrket innebär, säger Anna Holmberg.