Bockön säger skylten vid fiskebodan i Siknäs, söder om Töre. Här i kustbyn har delikatessen surströmming tillverkats i 20 år.
Men den här granna oktoberdagen är det löjfiske på schemat för fiskekompanjonerna Mikael Lundbäck och Lars Berg.
Dagens fångst har landats i Hällhamn, en knapp mil söderut och anländer med lastbil. Fångsten sorteras av ett rutinerat gäng från byn; honlöjorna kläms på rom och resten rengörs och saltas in.
– 150-200 kilo. Hyfsat, men ingen kanondag. Löjfisket har varit riktigt bra i år, säger Mikael Lundbäck, 61.
Han är uppvuxen i en annan fiskeby, Pålänge. Varit på sjön sedan barnsben och sedan drygt 30 år tillbaka försörjer han sig som yrkesfiskare.
Även om de får en del sik står verksamheten i huvudsak på tre ben: Strömming och lax på våren/sommaren, och löja på hösten.
– Utan löjan hade det varit total kris. Laxfisket var jättedåligt i år, och vi fick hålla på en månad för att få ihop de 4-5 ton strömming som vi behöver till vår egen produktion. Förr om åren kunde man få det på ett par dagar. I år fanns det knappt någon strömming varken i Kalix eller Luleå skärgård.
De har tvingats söka strömmingen allt längre ut.
– Historiskt har man kunnat fiska strömming rakt utanför Siknäs hamn, men nu är det tomt. På 1980-talet fanns det hur mycket strömming som helst, och den var större i storlek också. De senaste tio åren har det hänt något, säger Lars Berg.
– Det har alltid varit naturliga variationer, men det här är något annat, säger Mikael Lundbäck.
Trots att ekolodet visat mycket fisk kan skötarna vara nästan tomma. Strömmingen simmar igenom garnet.
– Man tänker att de kanske vuxit till sig till nästa år, men så verkar det inte bli. Jag är ingen forskare, men det har blivit väldigt mycket säl och skarv. Det borde absolut göras något åt det problemet. Sedan kanske något med miljön påverkar också, men vad kan jag inte peka på, säger Mikael.
Under åren har han skickat strömmingsprover till forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå.
– Jag har inte hört att det skulle vara något speciellt. Förmodligen är det en kombination av flera saker. Samtidigt har andra arter ökat något hemskt. Brax, id, mört...ibland vill man bara grina när man vittjar laxfällorna.
Att beståndet i Bottenviken skulle påverkas av industrifisket som bedrivs i Bottenhavet, utanför Sundsvall och Gävle, tror de inte.
– Nej, det har nog ingen effekt på strömmingen här. Det som oroar desto mer är att det sägs att de tar upp så mycket strömming att laxen får mindre att äta och påverkas därigenom.
Mikael och Lars har sett förändringen i Bottenhavet. Tidigare åkte de söderut under april-maj på uppdrag av BD Fisk för att säkra produktionen av surströmming. Strömmingen där leker tidigare och är större och fetare än här. Det skapade också mer tid för jäsprocessen.
Det var ett kustnära fiske med betydligt mindre båtar än jättarna som fiskar utanför trålgränsen på öppna havet.
– Men söderut finns ingen strömming längre. 2021 var senaste året jag var ner, och redan då var det dåligt. Industrifisket måste begränsas, säger Mikael.
Yrkesfiskaren Lennart Sundström i Luleå har liknande erfarenheter.
– De två senaste åren har jag inte varit söderut. Strömmingen har successivt försvunnit och även blivit mindre i storlek där. Det storskaliga fisket är inte alls bra, men även sälen är en stor predator. Uttaget är alltför stort, även om man inte kan slå fast att det är hela orsaken, säger han.
Tror du det är någon risk att industritrålarna kommer norrut om det tar slut strömming i Bottenhavet?
– Nej, knappast. Det finns nog inga marginaler för det hos oss. De har ju knäckt torskbeståndet i Östersjön och nöjer sig nog när de tömt Bottenhavet.
Lennart fortsätter:
– Strömmingstillgången har alltid gått i cykler, men de senaste åren har det blivit sämre här också. Tidigare kunde man få strömming i inre skärgården men nu måste man längre ut. Förutom sälen kan det vara miljörelaterat, tror jag. Där borde man rikta resurser.
Vad tror du om framtiden?
– Jag tror det kommer gå åt fanders med både laxen och strömmingen om inget görs nu. Om laxfisket är lika dåligt nästa år, då kan inte jag fortsätta säger Lennart Sundström.
Tillbaka i solen, vid fiskebodan i Siknäs, lutar sig Mikael Lundbäck mot ytterväggen.
– Det är klart man funderar på framtiden. Vi får inte förstöra för nästa generationer.
Fakta/Yrkesfiske
I Norrbotten finns ett 80-tal licensierade yrkesfiskare. 70 av dem är verksamma vid kusten.
Det är betydligt fler än i Västerbotten och Västernorrland.
Västerbotten har knappt 25 och Västernorrland 19. I Västerbotten bedömer länsstyrelsen att strömmingsfisket har betydelse för en handfull av yrkesfiskarna, medan det i Västernorrland är samtliga som är inriktade på strömmingsfiske.