Kakelugnar och en del möbler är delar av inredningen som har hängt med från tiden då Fjällnäs var ungt.
Fjällnäs ägs sedan några år tillbaka av Linders fastigheter, som köpte det av företagaren Peter Aasa. Jonny Linder från Linders fastigheter visar runt och berättar om dagens funktioner och vilka renoveringar som har gjorts genom åren.
– Det är lägenhetshotell med självhushåll, man kan hyra kort tid eller längre, säger Jonny Linder.
Genom tidigare år har byggnaden haft olika funktioner, den har i perioder varit förskola och senare även rymt en restaurang.
Fjällnäs 2024. Utanför en av sviterna hänger en historisk bild inramad.
Fjällnäs 2024. Genom övre våningens smala fönster syns Gällivare centrum med kyrkan och Malmberget.
Fjällnäs 2024. Byggnaden är renoverad och rymmer olika typer av rum som hyrs ut.
Fjällnäs 2024.
Vilka bor här nuförtiden?
– Mest företag är det, och en del privata.
Den största renoveringen gjordes under tiden då Fjällnäs hade italienska ägare. De sålde 2011. Under förra ägarens tid tillkom ett gym i källaren, där landslagsåkare tränat när det varit skidtävlingar i Gällivare.
I källaren ser man hur tjock grunden är. Och här har det blivit ett gym på senare år.
Decemberdagen då NSD kikar in är det mycket som står ledigt. För den som vill bo en natt i sviten gäller det att ha några tusen i plånboken.
Mest välfyllt de senaste åren har Fjällnäs varit under repstopp i gruvan då det behövs extra folk, eller när skidlandslaget har checkat in. Under förra årets skidtävlingar var hela byggnaden uthyrd till längdlandslaget.
Med tanke på grovarbetarnas kläder så finns det skyltar i entrén som påminner om att arbetskläder ska stanna utanför rummen med alla sina vitmålade ytor.
Som mest kan de få ihop upp till 40 bäddar, säger Jonny Linder. Själv vill han slippa vara med på bild, byggnaden får tala för sig.
Rundvandringen vi får visar ett renoverat slott med moderna rum, det är inte mycket som skvallrar om 1800-talets inredning. Det är många vita ytor, moderna apparater och i källaren ett gym. Linder berättar att de skulle behöva komma ut mer synligt för att öka på uthyrningen och att Air BnB är nästa steg. Han har funderat på att öppna slottet för visningar, om intresset skulle finnas.
– Men det är mycket med det jordiska, som man säger. Vi ska börja lägga ut ett rum på Air Bnb, så får vi se hur det går, säger Jonny Linder.
Fjällnäs 2024.
Till sommaren har han ägt Fjällnäs i sex år.
Ska du fortsätta med det?
– Ja man vet aldrig, allt är ju till salu. Men det är inget jag har planerat, att sälja.
Hur känns det att äga ett slott?
– Ja det är intressant, faktiskt. Men som gammal målare har man varit mycket i gamla fastigheter.
Vad fick dig att köpa det?
– Nå jag har länge hållit på med uthyrning, både industrifastigheter och hyresfastigheter. Så jag tänkte det var ett bra komplement.
Ett slott hade du inte?
– Nä precis.
Får man fråga vad du fick betala för det?
– Nä, det är en del av avtalet att jag inte berättar det.
Funderar du på några fler slott?
– Haha nä inte det (skratt).
Det brukar ju spöka på gamla slott, något ni märkt?
– Nej inte det.
Fjällnäs, december 2024. Trapphuset är en av delarna som varit samma ända från begynnelsen.
Fjällnäs, som både området och byggnaden benämns på samma gång, är idag till största del ett område med lägenheter och ligger granne med villaområde, slakteri och tågräls. Träbyggnaden som kallas Fjällnäs slott, med de två spetsiga tornen, pryder sin plats i tystnad. Men det fanns en tid när gårdsplanen fylldes av Sveriges högsta beslutsfattare och dåvarande kungen kom på besök.
Ett antal Gällivarebor har ett slott alldeles runt hörnet.
Den faktiska definitionen av ett slott kan vara något stramare, Fjällnäs har inte bebotts av kungar eller furstar, inte heller varit av militär betydelse som byggnad. Men i folkmun kallas det ofta slott och dess utseende för onekligen tankarna till sagoslott.
Fjällnäs med Gällivare i bakgrunden.
Sommarstuga är inte tanken som slår en då man ser den pampiga byggnaden med alla träsniderier, torn, spiror och fönster, men faktum är att den byggdes som en sommarbostad, till en man som spelat en viktig roll i lokal historia.
Höga beslutsfattare på Fjällnäs balkong. Riksdagen var på besök år 1900. C O Bergman tog emot och höll tal om malmens betydelse.
Historien om Fjällnäs slott började skrivas i slutet på 1880-talet. Företagaren, politikern och översten Carl Otto Bergman, då i 50-årsåldern, beställde ett sommarresidens vid foten av Dundret. Som så många andra drogs han till Norrbottens norra inland på grund av malmen och gruvorna. Carl Otto Bergman hann med mycket under sin livstid (se faktaruta). Han föddes våren 1828 i Luleå och levde ett år in på 1900-talet.
Fjällnäs stod från början på en öppen plats. Framför byggnaden fanns terrasseringsanläggningar, som ingick i dåvarande parkens och trädgårdens planering.
Byggnaden uppfördes 1888 och kostade 105 000 kronor i dåtidens värde, något som idag skulle motsvara ett flertal miljoner kronor.
Carl Otto Bergman
Carl Otto Bergman som beställde bygget av Fjällnäs, levde 1828-1901 och hann ha många roller under sin karriär och var inblandad i stora händelser för Norrbotten. I korthet:
• Överstelöjtnant vid Norrbottens fältjägarkår
• Företagsledare vid Bodträskfors sågverk och kvarn
• Politiker i Norrbottens läns landsting
• Politiker i riksdagen
• Tog kontroll över gruvorna i Gällivare från ett engelskt bolag och ledde Gällivare malmfält AB
• Godsägare på Sandträsk
• Styrelsemedlem i Norrbottens enskilda bank
• Ordförande för Tornedalens lantmanna- och folkhögskola
• Förhandlade om markfrågor inför byggandet av Bodens fästning
• Trädgårdsföreståndare i Murjektrakten
• Skänkte de målade fönstrena i Luleå kyrkas kor
Källa: H Lagergren, Riksarkivet
När Fjällnäs byggdes såg det annorlunda ut än idag. På taket fanns det ett torn i mitten. En brand som startade i laboratoriet som sonen Bergman, kemist till yrket, hade på övre våningen och övre halvan av Fjällnäs brann upp.
Fjällnäs, som det såg ut före en eldsvåda härjade med byggnaden, i slutet på 1800-talet.
Fjällnäs i festskrud för fint besök. I augusti 1894 besöker Sveriges kung Gällivare och Fjällnäs.
När det senare byggdes upp igen så fick det två torn. Dessa torn har först på senare år blivit inredda och idag är det sviter där.
Källor: Norrbottens museum, Gällivare bildarkiv, "Fjällnäs" (1999), skrift av Mats Krigsman
