Anna Krigsman från Kvinnojouren Nike beskriver hur bostadskrisen i Gällivare förvärrar situationen för våldsutsatta kvinnor. "Många kvinnor tvingas välja mellan att stanna hos sin förövare eller att flytta till osäkra och otrygga miljöer som campingar eller vandrarhem. Det är ett val ingen ska behöva göra," säger hon.
Anna Krigsman understryker att våld i nära relationer handlar om så mycket mer än fysiskt våld och att det är något som samhället borde ta större hänsyn till.
– För det första har kvinnorna ofta, under lång tid, varit utsatta för psykiskt våld. De har blivit förminskade, fått höra att allt de gör är fel och att de inte skulle klara sig på egen hand och för många blir det till slut en sanning. Många av de kvinnor vi möter berättar att de tappat all tilltro till sig själv, berättar hon.
Anna Krigsman säger att ekonomiskt våld tyvärr är vanligt och kan få allvarliga konsekvenser.
– Det ekonomiska våldet finns i princip varenda våldsam relation. Förövaren kontrollerar ofta offrets ekonomi och det händer att hen tar lån i offrets namn. Förövaren kan även föra över pengar till konton som offret inte känner till, säger hon.
Hon beskriver hur det inte bara leder till skulder, utan även till en känsla av maktlöshet.
– Vi hade en kvinna som jobbade heltid men ändå var tvungen att söka ekonomiskt bistånd eftersom hennes partner kontrollerade alla pengar, berättar hon.
Och det ekonomiska våldet fortsätter ofta även efter att den våldsutsatta kvinnan tagit sig ur relationen.
Anna Krigsman på Kvinnojouren Nike i Gällivare säger att våld ofta börjar med nedlåtande och kränkande kommentarar. "Det kan kännas jobbigt att säga ifrån, men det är jätteviktigt att man vågar. Oavsett om det är i bekantskapskretsen, i fikarummet på jobbet, i skolan eller i en förening. Och här har faktiskt männen ett enormt ansvar och möjlighet att göra enorm skillnad. Dåde genom att våga säga ifrån till andra män i deras närhet, men också vara en bra förebild själv.", säger hon.
– Många våldsutövare försöker hålla kvar kontrollen genom ekonomiskt våld. Hen kan förhala bodelning, försäljning av bostad och annat. Ofta leder det till stora skulder hos Kronofogden och betalningsanmärkningar, vilket i praktiken gör det nästan omöjligt för dessa kvinnor att få en egen bostad, säger Anna Krigsman.
Hon nämner även den så kallade "kvinnofällan" och säger att den fortfarande är vanlig, inte minst i Malmfältskommunerna.
– Det är många som säger att det funkar för dem. Kvinnan tar det största ansvaret för det oavlönade arbetet där hemma medan mannen gör karriär. Men om kvinnan blir lämnad eller tvingas lämna relationen så står hon alldeles för ofta med betydligt mindre medel än mannen.
Anna Krigsman menar att kvinnor som inte bedöms ha en tillräckligt hög hotbild hamnar i kläm. "Även om en våldsutsatt kvinna erbjuds ett boende utanför Gällivare, till exempel i Porjus, är det inte alltid en möjlig lösning. Många saknar egen bil, och i vissa fall äger förövaren bilen eller har hindrat kvinnan från att ta körkort. Kollektivtrafiken i området är begränsad, och det blir ofta en omöjlig ekvation att få ihop vardagen med jobb, skola och dagis på långt avstånd", säger hon.
Ett annat slags våld som våldsutsatta ofta drabbas av är det sociala våldet, berättar Anna Krigsman.
– Personer som utsätter andra för våld sprider också ofta falska rykten om den utsatta. På en liten ord som Gällivare kan det såklart vara helt förödande. Förövare är ofta väldigt duktiga på att manipulera. Många våldsutsatta har berättat om att vänner och bekanta vänt dem ryggen och det gör att det blir ännu svårare att starta ett nytt liv.
Att våldsutsatta kvinnor har svårt att hitta ett eget boende är vanligt i hela landet, men i Malmfältskommunerna är läget ännu mer allvarligt.
– Den extrema bostadsbristen samt höga bostadspriser och höga hyror är situationen ännu värre, säger hon.
För många blir den redan utsatta situationen än svårare att ta sig ur när alternativen på bostadsmarknaden är få och priserna höga. De flesta utan starka ekonomiska resurser får svårt att etablera sig. Dessutom är det lång kötid för att få en hyreslägenhet genom Topbostäder, det kommunala bostadsbolaget.
– Det finns kvinnor som får vänta flera månader, trots att de har social förtur. Det skapar en känsla av hopplöshet, säger Anna Krigsman.
Utsatta kvinnor kan därför tvingas stanna i våldsamma relationer eller bo på tillfälliga lösningar som vandrarhem eller campingar.
Anna Krigsman berättar att systemet för att prioritera hjälp till våldsutsatta kvinnor innebär att vissa fall, där hotbilden inte bedöms som tillräckligt hög, hamnar i skymundan.
– Jag förstår att de behöver ha något slags verktyg för att göra bedömningar, men vissa kvinnor når inte upp till kraven, hur hemskt det än låter. För dessa kvinnor kan bristen på bostäder och stöd innebära att de tvingas stanna kvar i destruktiva relationer eller klara sig helt på egen hand, säger hon.
Trots dessa utmaningar försöker Kvinnojouren Nike hitta lösningar för att hjälpa kvinnor att börja om. Genom samarbeten med företag och privatpersoner har jouren kunnat erbjuda möbler och hushållsartiklar till kvinnor som får möjlighet att flytta till ett eget hem. Samtidigt finns ambitionen att skapa en möblerad lägenhet som kan fungera som en mellanlandning för kvinnor i behov av en ny start.
Tidigare hade kvinnojouren ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor, men verksamheten fick stängas när ny lagstiftning trädde i kraft i juli 2022. Den nya lagen kräver att det alltid finns socionomutbildad personal eller likvärdig kompetens tillgänglig, något som mindre kvinnojourer ofta inte har resurser till.
– När vi hade ett skyddat boende såg vi ofta att kvinnor blev kvar längre än nödvändigt eftersom det inte fanns någonstans att flytta. Det är som att leva i limbo, säger Krigsman.
Bristen på tillgängliga bostäder gör att kvinnor som försöker lämna våldsamma relationer hamnar i ett moment 22. De kan få social förtur till boenden, men kötiden är lång, och många har inte råd att flytta.
– Många av de kvinnor vi möter har inte möjlighet att skaffa en egen bostad, säger Anna Krigsman.
Förövare är ofta mycket duktiga på att manipulera både sitt offer och omgivningen. "Många kvinnor vi möter berättar att deras vänner och bekanta har vänt dem ryggen, medan förövaren framställs som en trevlig och hjälpsam person. På en liten ort som Gällivare kan detta vara förödande.", säger Anna Krigsman.
Hon betonar att det behövs bättre stöd från kommunen. För närvarande är kvinnojouren beroende av kortsiktig finansiering och kan inte planera på längre sikt. Anna Krigsman efterlyser en hållbar lösning som säkrar att de kan fortsätta finnas till för kvinnorna.
– Det är inte bara en fråga om bostäder, utan om trygghet och ett nytt liv, säger Anna Krigsman och tillägger:
– Men allt är inte elände, vi har ett jättebra samarbete med handläggarna på socialtjänsten som arbetar med våld i nära relationer.
