Efter ännu ett besök i kvalträskets osäkra marker står glädjen högt i tak i Kalix Bandys omklädningsrum i ABB Arena, Västerås.
En skakig säsong har slutat lyckligt rent sportsligt.
Men, man ska ha i minne att Kalix Bandy, trots att de var nykomlingar, hade stora förhoppningar och för den delen förväntningar på sig om att kunna kriga om en slutspelsplats.
Inte minst efter att det blev klart att svenske mästaren och landslagsbacken Olov Englund skulle vända hem efter åren i Hammarby.
Sett till Englunds insats finns inte mycket att klaga på, han har levererat. Utan honom i laget hade det mycket väl kunnat vara allsvenskan nästa säsong för Kalix.
De förväntningar som ställdes på det gamla gardet som Mats Rönnqvist (ryggproblem mellan varven), Peter Stock och Erik Olovsson har väl inte helt infriats.
Här har förstås spelarna ett personligt ansvar. Men tränarstaben med Patrik ”Palle” Rönnqvist i spetsen får också ta sin del av ansvaret. Hos Kalix Bandy har det skyllts på de usla träningsförhållandena denna vinter.
Men det är inte hela sanningen även om en del också beror på det.
Palle Rönnqvist, som i ärlighetens namn inte haft det bästa spelarmaterialet, har nu varit tränare i fyra säsonger. Det är en ganska lång tid med samma gäng. Inte minst när man också dessförinnan har spelat i samma lag som flera av killarna.
Vi får se hur med Rönnqvist nästa säsong.
Dessutom är det nog läge för några att helt enkelt lägga av. Tänker på Mats Rönnqvist, Tommy Andersson och Peter Stock (han har bestämt sig) som börjar komma upp i åren. Och då räcker det knappast med att värva hem Andreas Eriksson från Vänersborg.
Särskilt om det blir en bandyhall. Det vore närmast pinsamt om Kalix skulle bli en slagpåse i nästa års elitserie.
En rejäl satsning är enda sättet att locka tillbaka bandypubliken. Och att motivera ett eventuellt bygge av en bandyhall.
Hallen i sig löser dock inte ensamt spelarproblemen, det måste klubben göra.
Framtiden känns onekligen oviss för Kalix-bandyn.