Träningsmatchen mellan Umeå IK och Piteå IF slutade mållös. Mest intressant var det att få bedöma Piteås fyra nyförvärv.
Så här blir premiärbetyget:
Onome Ebi, 26, Nigeria - back.
Dominerade totalt i mittförsvaret, tog hand om alla bollar på ett imponerande lugnt och tryggt sätt. Styrde och ställde, ett närapå femstjärnigt betyg.
Rebecca Kalu, 19, Nigeria - mittfältare.
Helt felfri i passningsspelet, mötte säkert bollarna på mittfältet och spelade problemfritt vidare till försvaret eller kanterna. Men hon deltog inte så mycket i anfallet, vi efterlyser fler initiativ offensivt sett.
Sarah Michael, 19, Nigeria - forward.
Snabb och teknisk, dessutom utrustad med ett riktigt hårt skott. Försökte och vågade utmana och skapa utrymmen, men utan att komma fram till det där riktigt gyllene läget.
Jennifer Nobis, 25, USA - forward.
Hur löpstark som helst i första halvlek. Tuff, orädd och fysisk. Skapade också mycket på egen hand, brände däremot ett jätteläge i första halvlek. Såna måste sitta i serien. Och - fantastiska inkast!
Efter matchen stod Piteås tränare Peter Grundström och Richard Westerberg och summerade matchen med muntra miner.
Grundströms ord om...
Ebi:
– Ett stort chefsämne längst bak. Hon blir en stor tillgång, pratade och styrde de andra tjejerna hela tiden.
Kalu:
– Hon var strålande helt enkelt. Smart och trygg med bollen.
Michael:
– Bra fysik och skott, kan göra mycket på egen hand.
Nobis:
– Hon blir en jättetillgång, fysisk och bra. Lite trött i slutet så vi bytte ut henne med 20 kvar.
Jennifer Nobis spelade på sin gamla hemmaarena, ifjol var hon ju allsvensk i Umeå Södra.
– Kul att vara här igen, har hunnit träffa några vänner från förra säsongen.
Jennifer har spelat i amerikanska proffsligan med Boston i sommar.
– Jag ville gärna återvända till Sverige eftersom vi har så långt uppehåll till nästa år. Många andra vill komma hit, men det är inte så lätt med alla papper. Det strulade ju även för mig.
Hur kändes det att spela idag?
– Ganska bra, men det kan bli bättre. Jag var lite trött och har ”jetlag” än. Men det var kul, vi hade mycket boll och höll den inom laget. Det som saknas är att få till det i sista tredjedelen.
Ett oväntat vapen som Jennifer kan bidra med är henne fantastiska inkast.
Hur kan du kasta så långt?
– Jag vet inte (skratt). Jag har aldrig tränat speciellt mycket på det, det bara har blivit så.
Visste tränarna om dina inkast?
– Jag vet inte riktigt, men några av tjejerna i laget kom ihåg mig från tiden i Danmark då vi möttes.
Vilka förväntningar har du här i Piteå?
– Vi ska göra allt för att hålla kvar laget i allsvenskan. Och personligen vill jag utveckla mitt tekniska spel.
Rebecca Kalu var nöjd efteråt.
– Det gick okej, det var roligt att spela.
Samma sak med Onome Ebi.
– Jag hörde att det var ett bra lag vi mötte så vi är nöjda.
Hur har första dagarna i Piteå varit?
– Vi har sovit mycket, log Onomi, som hade en 35 timmar lång resa bakom sig söndag-måndag.
Själva resultatet ska man kanske inte dra allt för stora växlar av. Piteå var som helhet aningen bättre än Umeå, som dock saknade flera spelare. Bland andra Ramona Bachmann, Maija Saari och Johanna Rasmussen.
– Det vi var oroliga för innan är vi inte längre, sa Richard Westerberg.
Som...?
– Hur de nya tjejerna har smält in i gruppen och kommit in i spelet, sa Richard Westerberg.
Men visst finns det en hel del att jobba och finslipa på fram till omstarten 27 september.
Då spelar PIF en ”måste-vinna-match” hemma mot Örebro.
– Tiden är knapp men vi får lära oss snabbt, sa Jennifer Nobis.