Här bryts en förbannelse

Det är lördag och klockan är 16.55.
IFK Luleås match mot Teg har varit slut i säkert fem minuter.
IFK har vunnit med 4-0. Ett bra resultat - men betydelselöst i fall Skellefteå besegrar Älgarna hemma. Just nu pågår övertid i Skellefteå. Ställningen är 1-1 och IFK oerhört nära division I.
- Varför blåser inte domaren av? Vad är det som händer därborta egentligen?
Det är Johan Isaksson som undrar. Och han är inte ensam.
Varenda IFK-spelare sitter/står/ligger i mittcirkeln och bara väntar. Vita i ansiktet av nervositet. Illamående, otåliga och oroliga.
Plötsligt kommer beskedet. Älgarna har hållit 1-1.
IFK Luleå är seriesegrare och klara för division I.
Glädjetjutet som följer går knappt att beskriva. Efter fyra raka andraplatser är det här mer än en serieseger.
Det handlar om förlösning och revansch.
Mitt i yran står lagkaptenen Kalle Norrbin och bara skakar på huvudet. Hans ögon är glansiga.
- Jag måste försöka stanna upp och njuta. Allt är så overkligt. Jag kommer inte förstå det här förrän jag står på planen i ettan nästa år, säger han.
Överallt har det bildats stora och små glädjehögar.
- Det är så jävla underbart. Jag har väntat åtta år på det här. Det blir inte bättre. Jag finner knappt ord, jag vill bara gråta, säger Kalle Norrbin och glädjetårarna skymtar i hans ögon.
Festen kunde börja
Det går ytterligare ett par minuter. Spelarna börjar gå - som på moln - mot omklädningsrummet.
Markus Eriksson och Jacob Enersen går tätt bredvid varandra.
- Det känns så omtumlande, säger Eriksson.
- Och overkligt, fyller Enersen i.
Inne i omklädningsrummet börjar festen. Kalle Norrbin drar fram en champagneflaska som han sprutar över varenda spelare, ledare, supporter och journalist i det lilla rummet.
Dyngsur står försvarsklippan Kalle Sjöö och bara garvar.
- Så jävla underbart. Man vågar knappt tro att det är sant, säger han.
Målvakten Johan Lutström håller med.
- Att stå där i mittcirkeln och vänta, det var de värsta minuterna i mitt liv. Men nu är vi här, det är helt fantastiskt. Inga mer andraplatser, jublar han.
Segerramsorna löser av varandra i den skumpafyllda miljön. Högst låter nästan den gamla klassikern: "Älgarna demonstrerar, Älgarna har fått nog".
Tänkte på - Hammarby..?
Dagens tvåmålsskytt Per Mettävainio sitter på en bänk. Han ser chockad ut, nästan sammanbiten.
- Jag har aldrig vunnit en serie förut, jag vet knappt hur jag ska reagera. Men innerst inne känns det helt euforiskt. Det här har vi väntat på i fem år, säger han och fortsätter:
- Det känns extra skönt efter all press vi har haft på oss. Man vet ju hur snacket har gått om alla andraplatser.
Per Mettävainio har haft ett alldeles eget segervapen den här säsongen.
- Hela året har jag tänkt på Hammarbys bandylag. De tog sig till final tre eller fyra år i rad utan att vinna. Men i år vann de. Det betydde att vi kunde göra samma sak. Och nu har vi gjort det. Äntligen.

Här bryts en förbannelse

Det skulle inte gå.Men det gick. IFK Luleå bröt förbannelsen och vann division II norra. Men det var dramatik in i det sista.- Det är helt overkligt, jag lär gråta flera gånger i dag, säger lagkaptenen Kalle Norrbin efter mirakelminuterna på Tegstunet i Umeå.