Suorra fick uppleva ett ruggigt väder när Laponia triathlon gick av stapeln under natten mot lördag. Något han bemästrade och sprang i mål på drygt åtta och en halvtimme, 25 minuter före tvåan Odd Larson.
– Det var kanske inte de bästa förutsättningarna i natt. Det regnade och var ganska kallt, ungefär sex-sju grader under cyklingen. Väldigt kallt på slutet av cyklingen, motvind och regn, säger Suorra.
Simningen förkortades från drygt tre kilometer till 750 meter. Även den avslutande löpningen kortades av med elva kilometer, till 31. Arrangören valde att plocka bort toppturen upp på Dundret.
– Det var lite synd. Man var som ändå taggad. Jag fick veta det just innan vi skulle upp på Dundret.
Temperaturen i vattnet var knappt 13 grader vid start.
– Jag upplevde inte att det var så kallt. Ett varv gick bra, men hade det varit ett till skulle det varit mycket värre. Jag har ju hunnit tjuvträna (skratt).
Suorra trotsade vädret och krossade allt motstånd i det extrema loppet, något som han är väldigt nöjd med.
– Jag är fruktansvärt nöjd, något annat kan man ju inte vara.
När kände du att det skulle räcka hela vägen?
– Typ på upploppet (skratt). Jag hade indikationer på att han var typ 15 minuter efter mig på första kontrollen på löpningen. Sedan efter två mil, när man vänder. Då såg jag inte honom alls. Då kände jag väl att det kunde gå vägen.
Nästa utmaning för Gällivarelöparen blir Ironman i Kalmar. Där ska han och sambon Emelie Sigelind, som vann sprinten i torsdags, genomföra loppet.
– Det kan inte vara sämre i alla fall. Då måste det snöa (skratt). Det är väl det de här två loppen som har mina stora mål den här sommaren.
Bästa norrbottning i damklassen blev Ingrid Persson, Gällivare Endurance. Hon slutade tvåa, drygt två minuter efter Erica Månsson.