Öhlund blir historisk på hemmaplan

Man kan säga att Mattias Öhlunds karriär sköt fart perfekt i tid.
Som underbarn tog han SM-guld 1996 och skrev proffskontrakt med Vancouver 1997.
Sedan kunde äntligen NHL enas med övriga hockeyvärlden, vilket banade väg för NHL-proffsens intåg i de olympiska spelen.
Första OS med NHL-proffs var i Nagano 1998. Redan då var han med, endast 21 år gammal.
Men det vore en lögn att påstå att Mattias Öhlund bara har ljuva minnen från OS.
- 1998 åkte vi ju ut mot Finland i kvartsfinalen och det var en stor besvikelse. För att inte tala om vad som hände fyra år senare. Förlusten mot Vitryssland i Salt Lake är ett av mina tyngsta minnen, säger han.
Missade OS-guldet
Och när den stora revanschen kom, i Turin, då fick inte Öhlund vara med och dela glädjen.
- Nej, jag skadade mig i kvartsfinalen mot Schweiz. Och för att Niklas Kronwall skulle kunna ersätta mig sa reglerna att jag var tvungen att lämna OS-byn. Tanken var att jag skulle bo på hotell i Turin, men jag pallade inte det utan åkte hem till Kanada.
Där fick han följa Tre Kronors väg mot guldet framför TV:n. Glad, givetvis - men delaktig?
- Nej, det kan jag inte påstå. Jag var glad för laget, men det kändes inte som om jag var med och vann guldet.
Ett guld som han förvisso fick postumt.
Man kan lätt förstå glädjen Mattias Öhlund kände när Bengt-Åke Gustafsson tog ut honom till ännu ett OS.
Dels chansen att få vara med hela vägen och vinna något.
Men framför allt: OS går i Vancouver - den stad som var Mattias Öhlunds hem i tolv år.
Det kan på alla sätt bli en makalös karriärs absoluta höjdpunkt, en karriär som innehåller SM-guld, VM-guld, OS-guld och nästan 1000 NHL-matcher.
- Ja, det känns otroligt häftigt. Inte bara för mig, utan för hela min familj som kommer att åka dit och bo på hotell. Mina barn är ju åtta och tio år och har haft Vancouver som hem i hela sitt liv.
Det måste vara en speciell känsla att ha familjen på plats?
- Absolut. Det är första gången jag har kunnat ha det och det blir en extra krydda.
Hur säker var du på att ta en plats i Bengt-Åkes OS-lag?
- Jag var inte säker alls. Det har kommit fram oerhört duktiga unga svenska backar i NHL, men Bengt-Åke valde att satsa på en rutinerad backuppsättning och det får väl jag vara glad för.
Gjorde han rätt - eller hade du tagit ut andra backar?
- Vi får väl vänta till efter OS, så ska jag svara på det.
"Det blir små marginaler"
Du kan alla motståndare utan och innan. Kan Sverige göra om bravaden i Turin?
- Absolut. Det är som vanligt fyra-fem lag som har en realistisk chans att vinna. Och i och med att det bara är en en match som avgör från och med kvartsfinalerna är det otroligt små marginaler. Det blir någon studs hit och en studs dit som avgör.
Dina favoriter till guldet - förutom Sverige?
- Kanada, om laget klarar av den enorma pressen att spela ett OS på hemmaplan. Det ska bli intressant att se hur spelarna handskas med den situationen.
Ja, hur galet blir det egentligen kring OS-hockeyn i hockeyns hemland?
- Det kommer att bli ett oerhört fokus. En enorm hysteri. Att få biljetter borde vara i princip omöjligt.
Kan du räkna med publikstöd där, med tanke på alla år i Vancouver?
- Jag har ingen aning, faktiskt. Men Sedinarna har ju spelat så oerhört bra den här säsongen och det lär nog märkas. Dom är väldigt populära i Vancouver.
För Mattias Öhlund väntar alltså hans fjärde OS, vilket bara en enda norrbottning har mäktat med tidigare: skidåkaren Niklas Jonsson. Men Niklas hade det lite enklare eftersom två OS avgjordes med bara två års mellanrum 1992 och 1994.
I vilket fall som helst är det delat rekord.
- Det känns givetvis roligt på alla sätt. Men att ingen har gjort det förrut beror ju på att tidigare generationers NHL-spelare aldrig fick chansen.
Ingen kan ju förklara bättre än du vad som är så speciellt med ett OS. Så berätta?
- Även om vi inte lyckats sportsligt alla gånger så har ändå OS alltid varit roligt. Den stora tjusningen är ju alla andra grenar. Det är ju inte så ofta man bryr sig om curling och sånt, men på ett OS blir vi som ett enda stort lag som stöttar varandra och gläds med andras framgångar. Det brukar vara bra stämning och det är kul att ha kontakt med andra utövare.
Hinner ni se något av det övriga OS?
- Det är svårt. I Nagano var tanken att jag skulle ha sett Niklas Jonsson på femmilen, men det var så mycket planering som krävdes för att ta sig till arenan. Så det blev inget. Vi har ju så intensivt program. Är det inte matchdag så är det träning.
Nyttig erfarenhet
Men Öhlund pratar gång på gång om erfarenheten man skaffar sig och menar att de två misslyckandena i Nagano och Salt Lake City till sist ledde fram till guldet i Turin.
- Ja, de flesta spelarna hade varit med innan och vi drog nytta av den erfarenhet vi hade fått. Efter förlusten mot Vitryssland ville man ju bara gå under jorden. Men vi lärde oss massor av det. Sånt där inser man när man blir äldre.
Efter 12 år som hockeygud i Vancouver sökte Mattias Öhlund en ny utmaning och han fann den i Tampa Bay Lightnings. Han säger att säsongen gått upp och ner, både för honom och laget, men att man fortfarande har goda chanser att nå slutspel.
- Jag trivs jättebra. Det känns kul med något nytt. Laget hade ju varit sämst i ligan två år i rad så det känns som om klubben är på gång. Och socialt trivs vi jättebra. Det är ett annat klimat och en behaglig livsstil här nere.

Öhlund blir historisk på hemmaplan

Den 17 februari skrivs ett litet stycke idrottshistoria.Då blir Mattias Öhlund, tillsammans med skidåkaren Niklas Jonsson, länets meste olympier genom tiderna.OS i Vancouver blir backjättens fjärde.- Varje OS är en otrolig erfarenhet, säger han.