I fjol körde världseliten världscuptävlingar i Sotji, för att testa banorna inför OS. På sprinten då hade Umeååkaren Teodor Peterson inte en chans. Han var långt ifrån att klara kvalet och slutade först på 77:e plats.
I dag tog han OS-silver bakom norske Ola Vigen Hattestad.
Hemligheten bakom förvandlingen är det program som Peterson och hans personlige tränare och förbundskapten Rikard Grip lade upp i våras.
– Vi satte oss ner och tittade på vilka kvalitéer han behövde förbättra. Det har blivit väldigt mycket rullskidor på tvåans växel, just för att han ska kunna höja sin kapacitet där. Vi visste att det skulle bli viktigt i den sista backen här, säger Rikard Grip, som var märkbart rörd.
– Det blir lite speciellt när man gör ett extrajobb för någon – och det lyckas. Det blir liksom pricken över I:t.
"Känns helt overkligt"
Peterson var aldrig riktigt nära att slå Hattestad på upploppet, och eftersom åkarna bakom de båda ramlade i en stor hög efter den långa nedförsbacken fanns det inga egentliga hot mot silvret.
Efter loppet var det en lätt förvirrad 26-åring som försökte förklara sina känslor.
– Alla som tar medalj säger att de inte riktigt kan förstå det, jag fattar vad de pratar om nu. Det känns helt overkligt, säger Peterson.
Under teamsprinten på Vancouver-OS2010 ramlade Peterson och tappade en potentiell medalj. I Sotji-OS föll nästan alla andra – och han tog silvret.
– Innan loppet tänkte jag på det där, det är ju inte kul. Är det någon tävling som man vill stå på benen är det just den här. Jag försökte ligga långt fram för att slippa truppel.
Jönssons fick medalj till skänks
Emil Jönsson tog bronset – trots att han i praktiken slutade åka efter ett par hundra meter.
– Jag hade gjort allt jag kunde i kvarten och semin. Jag hade inget kvar, ryggen krampade och jag gav upp. Det var inga glada tankar som gick genom huvudet då, säger Jönsson.
Men tack vare att tre åkare framför honom ramlade i en hög lyckades en dödstrött Jönsson ändå ta den OS-medalj han väntat så länge på.
– Jag förtjänade lite tur, det gjorde jag. Men om jag förtjänade medaljen vet jag inte. Jag fick den till skänks, men jag kanske hade lite till godo. Det är lite Steven Bradbury, det är karma. En sån här skitsäsong ska man inte ha OS-medalj.