Året är 2007 och Lasse Johansson befinner sig i Italien. Nästa år ska han utses till förbundskapten för det svenska damlandslaget men det har inte en aning när han sitter på läktaren i en baskethall och kollar in en EM-match.
Johansson är huvudtränare för ett av det svenska U20-landslaget för damer och han har rest till Italien för egna pengar, av eget intresse. Han vill med egna ögon se standarden på de europeiska toppnationerna.
Det som utspelas framför Johanssons ögon gör honom vettskrämd. Men bara till en början.
– Min första tanke var: Herregud – hur ska vi kunna slå dem här lagen.
Men när Johansson en tid senare satte sig ned, analyserade sina intryck hade hans rädsla vänt. Istället såg han den stora utmaningen framför sig.
– Jag visste att vi i Sverige satt på en kull med tjejer födda 87, 88 och 89 som var något alldeles extra. Spelare som bröt barriärer.
2008 utsågs Johansson, som gjort basketkarriär i Plannja, Luleå Basket och 08 Stockholm, till svensk förbundskapten för damlandslaget. Samma år gick Sveriges olympiska kommitté, som såg potentialen i laget, in och stöttade damlandslaget långsiktigt.
– Det blev liksom starten på allt det här, säger han.
Men resan mot toppen var inte spikrak. 2009 var tanken att det svenska talangfulla landslaget skulle ta sig upp i A-gruppen för att får chansen spela mot de allra bästa nationerna men i en avgörande match på hemmaplan förlorade laget mot Holland. Det blev ett uppvaknande men också en omstart.
– På den tiden ville inte ens de bra nationerna spela träningsmatcher mot oss. Vi fick nöja oss med Luxemburg, Portugal och Estland. Det var inte utvecklande.
Johansson och förbundet valde en ny väg. Landslaget reste till Kanada för att hitta värdematcher och ställde upp med ett ungt lag i Universiaden. Spelarna skulle härdas och utvecklas.
Planen var långsiktig, genomtänkt och hela landslagsprogrammet utvecklades steg för steg.
Till sist kom utdelningen. Sommaren 2012 kvalificerade sig Johanssons lag för EM i Frankrike. Sommaren efter lyfte laget till en sjunde plats i mästerskapet och fick det stora genombrottet. I dag behöver inte Lars Johansson stå med mössan i hand, be snällt och fråga. Nu vill Europas bästa landslaget mäta sina krafter med Eldebrink & co
– Det är en enorm skillnad. Nu droppar det in inbjudningar från nationer som vill möta oss. Vi kan styra våra förberedelser på ett helt annat sätt och det gör livet så mycket lättare, säger den 42-årige förbundskaptenen.
Känner ni även att intresset från allmänheten och media ökat?
– Absolut. Och det är jätteroligt.
Nu står Lars Johansson och hans landslag för sin största utmaning hittills. Om ett par dagar startar EM-turneringen i Ungern och den här gången är laget på plats för att skriva historia. Laget och spelarna ska ännu en gång besegra oddsen.
Första målet är att sig ur gruppspelet, det andra att ta sig till kvartsfinal och till sist nå det slutgiltiga målet: Ett OS-kval till Rio 2016.
– Hade vi sagt det här 2007, när vi inte ens lyckats ta oss till ett EM-slutspel på 20 år, skulle det bara ha varit larvigt. Nu är det inget konstigt att prata om höga målsättningar. OS är en dröm – ända tills vi tagit oss dit, säger han.
Hur stor är chansen att ni lyckas?
– Frankrike, Spanien och Turkiet står i en klass för sig. Det är lag vi vinner två gånger av tio mot. Sedan finns det ett mellanskikt med Serbien, Vitryssland och Ryssland. Efter dem är det fruktansvärt jämnt där alla kan slå alla.
Är årets upplaga av Sverige det bästa du coachat?
– Det tycker jag. Våra bärande spelare är i sin bästa ålder och har alla bra säsonger bakom sig. Tidigare har vi varit unga, nu är de som bäst.
Vad är grejen med den här spelargruppen? Vad är det som sticker ut?
– Oj, det är mycket. Men i många lag som jag coachat har det alltid funnits spelare eller grupper i laget som är lite lata, tar genvägar och drar med sig andra. Det existerar inte här. Spelarna fostrar varandra, det är inte lönt att komma in i den här gruppen och spela apa.
Och de som sätter den tonen är..?
– …tvillingarna Eldebrink. De driver det här. De är ledarna men inte genom att snacka mycket. De låter spelet tala, kör stenhårt på varje träning och då är det svårt för de andra att inte hänga på.
Hur har du utvecklat ditt ledarskap och coachande under den här sju år långa resan?
– Jag har fått mer erfarenhet och rutin. Jag får inte panik och överarbetar inte om konstiga saker händer. Jag har varit med om de mesta och det ger en trygghet.
Lasse Johansson har kontrakt med landslaget över den här sommaren. Skulle hans landslag gå till OS-kval förlängs det automatiskt. Om inte är framtiden mer oviss.
– Jag har medvetet valt att inte fundera så mycket. Det beror lite på hur EM går och vilken känsla jag har efter turneringen.