Konkurrensen i det svenska skidskyttelandslaget är hårdare än någonsin.
Aldrig tidigare har så många bra damer funnits samtidigt.
Det medför att 26-åringen från Hemmingsmark hela tiden får strida hårt för en plats.
Senaste säsongen platsade hon i världscupen i vissa tävlingar. Andra gånger fick hon köra IBU cup.
Något VM blev det inte.
– Jag hade ganska mycket högre förväntningar på mig själv än jag kom upp i. Det fanns några ljusglimtar att ta med sig. Jag fick åka stafetten i världscupen i slutet och kliva upp på pallen, det var viktigt. Jag hade fokuserat på att få en bra start på säsongen men det lyckades jag inte med.
För att nå OS i februari behöver Magnusson prestera bra tidigt på säsongen för att få köra världscupen och kunna strida om en OS-plats.
Känner du en stress över att behöva prestera bra tidigt+
– Jo, det gör jag. Den senaste säsongen hade jag också problem i övergången från rullskidor till skidor. Jag spänner mig i fötterna. Därför gick jag också på snö tidigare i tunneln och hade en plan för allt. Men den fungerade inte riktigt, jag fick slita ganska länge, säger Magnusson.
Det påverkade henne mycket.
– Jag hade pressen på mig tidigt att jag behövde komma in i laget och pressen blir större när man inte lyckas och jag inte är där jag vill vara tidigt på säsongen. Det är svårt. Jag är ganska less på att vara sista tjejen, så det är en press och jag måste bli bättre på att hantera den.
Hur ska du undvika att hamna i IBU cup före jul, vilket skulle minska OS-chanserna?
– Jag behöver prioritera mina fotproblem. Det hamnar högre upp på listan. Jag måste stärka fötterna, träna balans och stabilitet i hålfoten. Det behöver prioriteras ganska mycket för det gör stor skillnad när du står rätt i pjäxorna.
Förra året hade Magnusson sin bästa träningsperiod på flera år, men problemet med fötterna blev för stort i övergången mellan sommar- och vinterträningen.
– Jag var så himla nöjd med sommaren. Men jag är väldigt känslig för nya pjäxor. Jag kan åka med en sort hela sommaren och sedan ta samma modell på snön, men det blir ändå helt annorlunda. Jag spänner mig och det går hela vägen upp till låren. Förhållanden som ofta är i början av säsongen med isigt före hjälper inte heller och det blir fel att jag ens ska behöva tänka på sådant.
Inför den senaste säsongen lade hon om sitt liggande skytte och ändrade handledsvinkeln.
Fick det effekt?
– Nej, det fick det inte. Jag ändrade ganska mycket och sköt ungefär dubbel så många skott och alla träningstävlingar gick bra. Men sedan sköt jag sämre än någonsin. Det är enormt frustrerande när du gått efter en tänkt plan och så fungerar det inte alls.
– Jag skjuter väldigt bra på träning, även under tuffa intervaller så jag kan verkligen skjuta. Det är inte några tekniska problem jag har. Det är ganska mycket mentalt. Det låser sig och är svårt att ta sig ur mitt i en säsong. Det här är en sak på min priolista. Jag måste jobba mentalt för att hitta nycklar att fokusera på.
Till sin hjälp har hon mentale tränaren Göran Kenttä.
– Vi kommer att jobba ännu tajtare. Vi ska fokusera lite mer prestationsinriktat, hur jag ska jobba i förväg för att sedan prestera så bra som möjligt vid tävling.
Det är mycket att göra inför nästa säsong?
– Jag har saker att jobba på, det sitter inte där, skrattar Anna Magnusson.