15 februari. Det verkar vara Charlotte Kallas turdag.
2010 vann hon guld i sitt första OS-lopp någonsin.
Och 15 februari 2014 fick hon kliva högst upp på prispallen med de andra svenska guldhjältarna i stafettlaget.
Under torsdagen, den 15 februari, avgörs tio kilometer i fri stil.
Om Kalla vinner har hon alltså tagit OS-guld den 15 februari – tre gånger.
Detta fick Sporten att ringa upp Allan Gut, professor emeritus i matematisk statistik vid Uppsala universitet. Han har sannolikhetsteori som huvudsakligt forskningsområde och har skrivit en lång artikel om slump för tidningen Forskning & Framsteg.
– Tre stora händelser på samma dag, vid helt olika år, händer då och då. Vinter-OS är ju ungefär de här veckorna var fjärde år. Det gör det lite troligare att det ska hända, säger Allan Gut.
Han fortsätter:
– Kristallnatten i Tyskland var den 9 november 1938. Muren föll den 9 november 1989. Sen var det någon grej till, som jag tyvärr glömt bort, den 9 november. Det kan hända tre saker på samma dag. Vill du att jag ska ta fler exempel?
Ja, gärna.– Hur många personer ska det vara i ett rum för att det ska finnas 50 procents sannolikhet att tre fyller år samma dag?
Vet inte.– 87 eller 88. Hur många ska det finnas i samma rum för att två ska fylla år samma dag? Då är det 23 personer. Om vi tar en skolklass på 23 personer så är det 70 procents sannolikhet att två fyller år samma dag. Men då har du inte låst dagen. Fixerar du en exakt dag så blir det svårare.
– Sannolikheten att något väldigt extremt ska hända är rätt stor, men att den händer just nu är rätt liten. Sannolikhet att det något år blir den kallaste vintern sedan 1750 är rätt stor. Att det ska hända i år? Det är mindre sannolikt.
Jag lutar åt att jag vet svaret. Men kan man säga att det är en slump om Kalla vinner ännu ett OS-guld den 15 februari?– Nej.
Vad synd.– Sen har hon inte vunnit än. Men slumpen i det här fallet är att de råkade lägga schemat och programmet på just samma dagar.
Allan Gut bjuder Sportens läsare på fler sannolikhets-exempel:
– Det finns ingen matematisk modell för typen av "hejsan hoppsan"-händelser. Folk säger: "Där satt jag och tänkte på mamma och så ringde hon. Det är en slump". Men hur många gånger har personen tänkt på mamman och mamman inte ringt? Det finns ingen modell bakom det.
– Det är skillnad på sällsynta händelser och slumpmässiga händelser.
Hur då?– Vi kan ta det tråkiga exemplet med att singla slant. Där har vi en modell. Om du singlar slant är det 50 procents chans att du får krona och 50 procents chans att du får klave. Om du singlar slant tio gånger är chansen, slarvigt räknat, en på tusen att du får krona varje gång.
– Samlar vi ihop en miljon personer kommer 1000 personer få krona tio gånger i rad. Men att just du och jag skulle få det? Det vore väldigt konstigt.
Sista frågan nu. Är du skidintresserad?– Njae, inte så.