Nu ser hon fram emot mardrömsklättringen

Efter Emma Ribom var Lovisa Modig, från Luleå, bästa norrbottning i NSD classic. Nu återstår bara mardrömsklättringen. "Jag har verkligen sett fram emot det".

Lovisa Modig, Sävast ski team.

Lovisa Modig, Sävast ski team.

Foto: Håkan Stridblom

Skidor2018-04-07 16:04

Efter torsdagens åttondeplacering i stadssprinten följde Lovisa Modig, Sävast Ski team, upp med att sluta femma i NSD classic över 50 kilometer. Modig åkte in på 2.27:51 vilket var elva minuter efter vinnaren Maria Nordström.

Det var bara Emma Ribom av de norrbottniska åkarna som var bättre och precis efter Lovisa Modig åkte Lisa Vinsa in som sjätte snabbaste åkare.

– Jättekul, skitkul. Långt, men fortfarande väldigt roligt. Jag blev lite trött i slutet, men det var ju bra (skratt), säger Lovisa Modig.

Berätta om loppet?

– Jag valde att köra med fäste och i början var det väldigt hetsigt och svårt att komma med när det går lätt utför. Sedan när det var backar var jag tillsammans med Lisa Vinsa och Olivia Alm. Men när det blev backar körde jag ifrån och jag fick dra väldigt mycket då jag blev själv.

Hur kommer det sig att du valde att köra med fäste?

– Jag är jättedålig att staka och så har jag problem med en armbåge. Förra året kunde jag inte använda armarna sista fem kilometerna så det blev ett ganska givet att köra med fäste nu då jag inte ville riskera att få samma slag i igen.

För Lovisa Modig och de andra åkarna avslutas tredagstouren med en jaktstart från Hellnerstadion och uppför fjällbranten till toppen på Dundret – en klättring på totalt nästan 400 höjdmeter.

– Det blir det roligaste, och jag har verkligen sett fram emot det. Den klassiska sprinten var bara att ta sig igenom för mig. I dag hade jag lite mer att säga till om, men inte jättemycket. Det är inte min grej. Men i morgon med klättringen, det är min grej.

Då ska du upp?

– Upp till toppen. Det är jätteläskigt då vissa branter känns det som att man ska ramla ner ifrån. Det kan ibland nästan kännas som att skidorna och stavarna släpper och att man faller handlöst. Man får krypa ihop, och det är väldigt häftigt och utmanande.

Hur ser du på dina möjligheter?

– Jag tror ändå att jag kommer köra väldigt bra. Jag är bra på att klättra och känner ändå att jag är i bra form. Jag har lätt tävling på tävling så jag kommer nog inte vara så trött. Det känns bra.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om